28april: Mig vetandes är det också en "metod" - att man sitter bredvid sängen, säger inget tills barnet somnat. Har inte läst om det, men svärmor berättade om den och svägerskan har använt den på ett av sina barn. Så fel är det nog inte. Jag tror att det skapar trygghet att han vet att du finns nära.
Ullegulle: Undrar om nattmatandet. Blir det inte bara att ni ersätter vällingen med vatten och det blir det hon vill ha i flaska? Eller slutar nattmatandet helt?
Achwell: Jo natten var helt ok. Färre uppvak. Och ok tror jag också för att jag nu är inställd på att ta nattvaken på ett annat sätt än jag varit tidigare. Förut har jag bara önskat att hon kunde somna om utan att jag behövde ta mig ur min varma säng och blivit frustrerad när jag måste vakna hela tiden. Nu är jag inställd på att vakna och hjälpa henne. Lite för att jag äntligen har format en liten plan och hoppas på att den fungerar.
Alicia: Har ingen lättsövd bebis (ibland kanske) Dock vaknar hon ganska ofta på natten och vill också minska (egentligen helt få bort - men får ta lite i taget) på uppvaken. Har ni napp eller annat ni använder när ni "söver" bebisen? Vi har nu tagit bort nappen och det har blivit lite bätter. JObbar nu med att få henne att sluta amma/äta. Eller slutat har hon gjort för nu ger vi henne inte mer, men hon har inte riktigt accepterat det, då det kommer en del protester.
Nattningen ikväll var mycket bätter än igår. Protester blev det ikväll med, men inte alls lika högljudda och långvariga som igår. Ett steg i rätt riktning alltså. Vaknat har hon gjort ett par gånger redan, men varit betydligt mer lättsövd än förra natten. Inte lika mycket protester alltså. "Va' fort det gick", sa maken när jag kom ner efter nattningen ikväll. "Mycket bättre än igår". Känns bra. Men är ändå inställd på en jobbig natt. Hon vaknar ju som sagt fortfarande. Är glad och tacksam för all framgång som görs på sovfronten, men försöker vara realist och inte springa iväg med min iver och tro att allt är löst med ett magiskt trollspö. Bara för att jag inte ska bli besviken och frustrerad. Ska lägga mig så att jag får mig lite sömn själv.
Lycka till allihop och hoppas att ni får sova riktigt bra inatt.
Solsken: här har dottern också börjat ställa sig. Tidigare snurrade hon bara runt och lyfte på huvudet. MEn nu ställer hon sig.
Melker: Här var viockså vakna klockan 5. Fast inte pigga, bara vägrade somna om. Gnuggade sig i ögonen, gäspade, mm. Men inget hjälpte. Och ja, jag håller tummarna för att det ska gå bra nu när du är ensam. Vet hur jobbigt det är. Maken jobbar nätter ibland och det känns som att det blir extra struligt just då. Hoppas att ni får sömn.
Achwell: Skönt att natten varit bra. Vilken storsovar hon blivit. Hoppas att det fortsätter
Själv känner jag mig ganska slut. Natten var aningens bättre än förra. Det blev inte lika höga/många protester. Fram till 2 i alla fall. Då satte protesterna igång. Och som sagt Uppe med tuppen har vi varit.
Läste i en annan tråd om någon som bytt vällingsort och fått ordning på bebisens sömn. Kanske ett alternativ faktiskt. Hade inte tänkt på det tidigare. Surt bara att man köpt hem ganska mycket välling då det går åt en del och vi inte orkar spriga i affären jämt.
Didilej: Tack! Behövde läsa det där. Har gått här och varit lite småorolig och undrat om det någonsin tar slut. Funderat på vad jag ska göra om jag inte får bukt på eländet. Varit orolig för denna natt. Man vet ju inte i förväg hur natten blir.
Körde ni samma rutiner även på dagen? Med mat och vilor och så? Har försökt göra det, men hur hon vaknar på morgonen styr ju lite när hon sover på dagen. Vaknar hon "sent" så blir ju vilan senare. OSV
Måste bara skriva lite som gör än glad ändå. trots nattvak och protester så är hon en helhärlig, go och glad tjej. Hon hasar omkring här på rumpan, hittar på bus och klättrar omkring överallt. För en stund sen hade jag henne knät och jag fick massor med stora blöta pussar. Lite OT kanske....
Didilej: Det är väl lite så jag tänkt. Att dagrutinerna faller mer på plats när hon börjar vakna mer regelbundet. Fösröker ändå hålla rutiner kring vilan - som att hon får sova utomhus i vagnen etc. Får väl fortsätta nöta helt enkelt. Tack för strykekramarna
Måste bara få fira en liten seger. Har precis nattat. Hon fick ny blöja, pyjamas, gos, mys, välling mm i vanlig ordning. Sen la jag henne till rätta i min famn och började sakta vagga henne. Lite protester blev det, men hon kom till ro ganska fort. Började sjunga som jag brukar göra när hon lugnat sig lite. Tyckte att hon slappnade av och trodde att hon somnat så jag lägger ner henne i sängen (det brukar vara det kritiska - hon vaknar till om hon inte sover ordentligt och börjar böka och till slut gråta). jag sjunger vidare medans jag lägger täcke och så till rätta. Rätt som det är vänder hon på huvudet och tittar på mig. Hon hade inte somnat (det är mörkt i rummet så jag har svårt att se). Hon börjar spänna kroppen och vrider ochvänder på sig. Suck kände jag bara, men jag lägger min hand på hennes sida och smeker håret med andra handen medan jag fortsätter sjunga. Hon lugnar ner sig och jag tar bort händerna - hon har fortfarande inte somnat. Jag sätter mig bredvid spjälsängen och sjunger och hon somnar efter en liten stund. Gläder mig åt min lilla triumf.
Nu "väntar" jag spänt på natten och första skriken.
Oj, va långt det blev
Alicia: Det har gått lite i intervaller. Tog bort nappen för första gången för tre veckor sen. Då hade vi precis haft nätter (flera i rad) där hon vaknat mellan 10 - 20 gånger pga att hon tappat nappen. (den låg någonstans i sängen varje gång - så vi var säkra på att det var det). Det tog tre nätter så var det stöket över. Hon vaknade sedan 1 - 2 gånger för att äta. Sen reste jag bort i en vecka med dottern och hon vägrade sova på "okänd" plats och jag fick till slut ge med mig och ge tillbaka nappen. (kanske lite dumt att börja innan resan, men allt blev lite oplanerat). Började igen nu för två nätter sedan med att ta bort både napp och nattmatning. Det har gått trögare denna gång. Mycket mer protester och har inte fått samma snabba resultat. Men jag hade inte direkt förväntat mig det heller. Skillnaden är också denna gång att vi slutar med nattmatningen.
Som sagt - vi var helt säkra på att det var nappen som var boven eftersom den alltid låg någon annanstans och hon somnade om så fort hon fick den i munnen igen.
Förstår att det kan kännas kämpigt att pröva. Tänkte så också. Tänk om det inte fungerar tänkte jag. Men samtidigt så vaknar hon ju redan. Visst kan det bli sämre, men även bättre. Så det kanske är värt ett försök ändå.
Alicia: Än så länge är jag osäker på om eget rum var så smart. Dock hade vi inte så mycket val - eller det har man väl- men du förstår.
Ja, jag tyckte jag kände igen signaturen.
Achwell: Va jobbigt! Känner med dig verkligen. Vet hur det känns. Men det måste inte vara en katastrof för det. Har hon fortfarande nappen i munnen? Vad händer om du tar bort den nu? Håller tummarna för att det ska gå bra.
Sqti: välkommen och hoppas att du hittar några goda råd.