11000kr/m2, hutlöst! Usch! Inte mycket att göra åt dock för tillfället, vill byta system, men vi har inte råd just nu, så det är bara att bita ihop och betala!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-01-25 23:01
Blir det dyrare eller billigare att köra med direktel? Hur kan jag räkna ut det?
Tack för alla svar!
Vår panna är så gammal (-68), så då lönar det sig nog inte att bygga på/om den?
Läste just om pris för uppvärmning i denna tråd: www.familjeliv.se/Forum-5-166/m28650530.html Ska man gå på de siffrorna så verkar ju inte pellets så himla billigt? Oljan vi köper brukar räcka ca ett år, vi köper 1,5m2, vilket denna gång kommer att kosta 16500kr, slår man ut det på 12 månader så blir det 1375kr/månad. På sommaren kör vi med el istället för olja, vet inte riktigt hur mycket det kostar,
Jag vet inte riktigt hur stora växlar man kan dra på att tre personer som vi inte vet någonting om i övrigt lägger 2000 kr per månad en viss månad när det är kallt... som jag sa kan man räkna med att 1 kubik olja = 2 ton pellets. Elpatronen kan ni ju fortfarande köra med oavsett om ni byter brännare. Gör ni då av med 1,5 kubik olja idag så motsvarar det tre ton pellets, vilket idag borde kosta under 9000 kr. Då sparar ni alltså omkring 8 000 kr per år och tjänar in installationen på tre år.
Vi hade en gammal CTC-panna från 70-talet som vi fick väldigt bra verkningsgrad på med pelletsbrännare. Det man ska vara medveten om är att det är en hel del jobb med pellets.
Hur stort hus har ni? Det beror ju alldeles på hur stort hus man har hur mycket man tjänar in på att byta uppvärmning.
Men jag kan förstå om ni drar er för att byta till pellets om ni dessutom måste köpa ny panna för 25 000.
Hur stort hus har ni? Det beror ju alldeles på hur stort hus man har hur mycket man tjänar in på att byta uppvärmning.
Men jag kan förstå om ni drar er för att byta till pellets om ni dessutom måste köpa ny panna för 25 000.
Hur stort hus har ni? Det beror ju alldeles på hur stort hus man har hur mycket man tjänar in på att byta uppvärmning.
Men jag kan förstå om ni drar er för att byta till pellets om ni dessutom måste köpa ny panna för 25 000.
En Janfire panna kostar runt 26 000. Det skiljer väl lite beroende på märke. Sen måste man ju koppla en brännare till den.
Hur länge tänker ni bo där?
Vi har bergvärme, och det skulle jag verkligen rekommendera. Ja, det kostar såklart att sätta in. En granne till oss använde olja förr, men satte för 3½ år sedan in en bergvärmepump och hon sa häromdagen att hon nu tjänat in hela kostnaden.
Min föräldrar satte in värmepumpar i deras villa och det är verkligen (jag är förvånad) effektivt. Fördelen med det är ju att det är billigt att installera.
Det är dock väldigt viktigt att man får en bergvärmepump som är rätt dimensionerad till hur stort huset är. Vår granne installerade nämligen det men de måste stödelda med ved för det blev så dyrt. Ju större hus man har desto mer ekonomiskt har jag hört att det ska bli med bergvärme. Fast man får nog räkna med att ha lite svalare i huset jämfört med olja och pellets eftersom skorstenen inte värmer upp huset.
Nu börjar jag fundera på om det inte skulle vara billigare att använda bara el, hur kan jag ta reda på det? Dessutom får jag inte igång pannh-vetet nu, den bara stannar hela tiden! Skit i systemet? *suck* Blir så in i baljan trött på hela skiten! 
Kan man ångra inköpet av olja? Har man returrätt?
Det enklaste är om du bokar tid för rådgivning med en pelletsinstallatör om du nu är intresserad av detta. Då gör de en kalkyl på vad det kostar.
Om man inte vill ha så mycket jobb med sin pellets o man har utrymme för det så kan man lika gärna bygga ett förråd och köpa det i bulk istället,då slipper man att själv behöva fylla på pellets. Men detta är sånt en som ger er kalkylen kan se vad NI har för förutsättningar
Nu vet jag inte var ni bor,men bergvärme är inte ett alternativ överallt i sverige.
En värmepump hämtar gratisvärme från olika värmekällor. I villor är det vanligast med berg eller luft. Fördelen med att utvinna värmen ur berget är att det håller samma jämna temperatur under hela året. En luftvärmepump däremot har den kallaste uteluften att tillgå då värmen behövs som bäst. De andra alternativen, sjö- och jordvärme, kräver antingen en lättgrävd tomt eller närheten till eget sjövatten.
– Marken har stor betydelse, säger Lars-Göran Dahlén som är VVS-konsult. I Skåne är det vanligt med jordvärme medan man i Mellansverige främst borrar efter bergvärme. Jordvärme har problemet att det krävs en stor tomt, helst på cirka 1000 kvadratmeter, och så generöst bygger man ju i regel inte längre.
En förutsättning för att kunna använda en värmepump är att det finns ett vattenburet radiatorsystem i huset. För hushåll med direktverkande el lönar det sig sällan att byta. För att installera ett vattenburet system i en normalvilla får man räkna med att betala en bra bit över 100 000 kronor. Till det kommer själva bergvärmesystemet som i dagens läge ligger mellan 120-130 000 kronor.
Värmepumpen dimensioneras efter husets energibehov. Det vanligaste är att man väljer en värmepump som ger 50-70 procent av husets maximala effektbehov. Då ger värmepumpen ungefär 90 procent av energibehovet under året. Under vinterns kallaste dagar behöver värmepumpen en kompletterande värmekälla. I de allra flesta fallen är det en elpatron men det kan också vara en el- eller oljepanna.
För att bergvärmepumpen ska ge så mycket värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är tillräckligt djupt, normalt krävs det att man borrar runt 130-140 meter. Vill man ha ut mer värme kan man istället borra två borrhål som kopplas samman.
Har man långt till berget krävs också ett foderrör som gjuts fast intill berget. Röret fungerar som isolering så att marken ner till berget inte fryser.
När bergvärmesystemet väl är på plats är det viktigt att det är rätt justerat så att temperaturen inte blir högre än nödvändigt. I vissa fall måste man installera fler radiatorer eller byta till större storlek för att kompensera att värmepumpen har andra temperaturnivåer än i en el- eller oljepanna.
– En värmepump är ett så kallat lågtemperatursystem som ger en maximaltemperatur på cirka 50 grader i radiatorn om vi räknar med en rumstemperatur på 20 grader. Våra gamla el- och oljepannor är högtemperatursystem som ger cirka 70 grader, säger Lars-Göran Dahlén.
– Om man tänker på att de flesta villor före 1975 har radiatorer som är anpassade efter höga temperaturer förstår man att de kan behöva kompletteras. Särskilt också eftersom de här villorna inte är så väl isolerade.
– Golvvärme och bergvärme funkar däremot mycket bra ihop. Hela golvet är ju en radiator och arbetar med temperaturer på 30 grader, det lämpar sig utmärkt för lågtemperatursystem.
Om en bergvärmepump ska bli lönsam krävs också att reglerförloppen är långsamma. Om systemet är inställt på att höja temperaturen snabbt vid behov måste det ta hjälp av det kompletterande värmesystemet ofta och det blir kostsamt i längden.
– Det är förstås olika på olika fabrikat men ett förlopp mellan 30 och 180 minuter är rimligt. Står inställningen däremot på noll går den kompletterande värmen in alldeles för snabbt.
– Förutom att det går åt mer el sliter det också på kompressorn. Man talar ofta om lång livslängd på bergvärmesystem, men om kompressorn slår av och på ideligen slits den naturligtvis fortare.
Lars-Göran Dahlén råder alla som planerar att installera en värmepump att se över hela värmesystemet, inte bara byta ut den gamla värmekällan.
– Det finns många försäljare i branschen men en seriös firma ska kunna erbjuda en helhet. När de har sett över villans värmesystem inklusive radiatorer och energibehov och presenterat sin kalkyl ska de helst också kunna ge en energigaranti.
– Ta in anbud från flera leverantörer och ifrågasätt och jämför vad som ingår. I dag är det egentligen inte så stor skillnad på fabrikaten, det är kunskapen hos leverantörerna som skiljer sig åt.
En fråga som ofta berörs i samband med lågtemperatursystem är legionellabakterier i tappvarmvattnet. Eftersom värmepumpen har en temperaturbegränsning på cirka 50 grader klarar den inte av att ta död på bakterierna tillräckligt snabbt. För att nå upp till en idealtemperatur på 70 grader kan det behövas tillsatsvärme till varmvattenberedaren, till exempel genom en elpatron som eftervärmer tappvattnet.
– Det här är inget problem bara man är medveten om det, säger Lars-Göran Dahlén. Särskilt viktigt är det att tänka på det här när man är bortrest en längre tid, på sommaren till exempel.
orzia: Tack, det var mycket info det! Vi skulle gärna skaffa bergvärme, men vill inte ta ett så stort lån nu.