Finns det verkligen psykiskt starka och svaga människor?

Ja, vissa är starkare än andra.
Precis som med allt annat så är vi ju olika.
Sedan hur det visar sig beror väl på vem det händer, vad som händer och när det händer, hur vi reagerar.
Så tycker jag...

Pratade med en psykolog om detta då jag är intresserad av evoluionspsykologi. Han blev lite nervös skall jag säga. Han sade sig förstå vad jag menade men att han hade en annan åsikt. Alla människor bidrar med sina förmågor och är en del av något större. Han erkände dock att han i sitt jobb måste se det på detta vis då det annars skulle bli omöjligt att motivera sig.
Själv tror jag att det är en blandning av arv och miljö. En människa som är hel nog bakåt i tiden kan alltid resa sig och vara stark, tills en dag..
Jag är rätt hel bakåt trots allt, tillräkligt för att ha en standard att ta till när det går fel i livet: desto värre det blir, desto härligare blir det sedan.

Alla människor har förmåga till att klara av saker och ting och olika händelser men sedan har alla olika förutsättningar i livet till att kunna hantera saker och ting. En del har bättre förutsättningar andra sämre.

Läser psykopatologi just nu (och orkar inte redogöra... det är ju ändå lördagkväll...), men visst är det så att vi är olika starka psykiskt, beroende på både arv (ökad sårbarhet t.ex.) och miljö (påfrestande upplevelser tidigare i livet t.ex.).

En stark person är den som kan hantera motgångar och sedan gå vidare i livet utan större "men". Tycker jag.

Xavant, jag kan inte riktigt hålla med om det sista du skrev. Mycket för att även motgång uppfattas olika beroende på typen av en person. Exempelvis finns det människor med väldigt låg moral som bara låter skit rinna av, det kallar jag inte en stark människa. Man måste ju enligt mig ändå vara rätt hel vad gäller att kunna ta kritik och ha empati men ändå kunna ta motgångar för att vara en stark människa.

Nej, det är klart, men de flesta får nog ändå några slags psykiska problem i det långa loppet. De kan nog verka "starka" till det yttre, men är innerst inne osäkra, ledsna, arga, m.m. Undantaget är de som lider av t.ex. antisocial personlighetsstörning eller pseudopsykopati och verkligen "låter all skit rinna av" i ordets rätta mening, men de är tack och lov inte så vanliga och kan ju inte heller ses som psykiskt friska.

Men allt är relativt och tål att diskuteras!

Allt är relativt och tål att diskuteras tycker jag låter väldigt smart! Här är ju ett ämne som inte bara till frågan är akademisk utan även svaret. Men det kan vara kul att diskutera. Jag försökte höja nivån lite med en fråga om evolutionsbiologi för en kort tid sedan, inget svar..
Nåväl, en stark människa kan som innan sagt inte vara en som bara saknar förmågan att interagera med sin omgivning på ett friskt sätt. Reciprocal alltruism är väl vad vi delvis pratar om här. En förmåga att ge igen på ett balanserat sätt oavsett om det gäller ont eller gott. Troligen ingår alltså även en förmåga att undvika de värsta smällarna själv då en för tydlig hämnd skulle kunna se ofrisk ut och tas som ett tecken på svaghet?
En stark människa måste kunna underordna sig utan att kväva sitt jag. Att hävda sig mot andra ses ju som en svaghet men är egentligen bara ett hot mot kollektivet som ges detta uttryck..
Hmm, det finns mycket som kan vara känsligt att diskutera här. Kör på vänner, jag följer glatt!

Xavant och Vipera, ni verkar hyfsat insatta i frågan?
Jag är bara allmänt intresserad och har inte studerat inom områdena.

Hur ser man inom evolutionspsykologin och psykopatologin på frågan om fenomenet religion och dess orsaker?

Jag har läst om några försök till förklaringar av människans fallenhet för religiösa föreställningar (tror det var Dawkins och någon till som jag glömt), som borde vara intressanta ur åtminstone ett evolutionspsykologiskt, men kanske även ett psykopatologiskt perspektiv (fast det är kanske en alltför kontroversiell koppling?)

Jag tycker att min fråga har en klar koppling till topic, efersom många faktiskt hävdar att religionen fungerar som tröst då man befinner sig i psykologiskt pressade situationer.

Stor fråga att besvara. Jag håller mig kort...

JA, det finns definitivt psykiskt starka och svaga människor. Det är bara att se sig omkring på jobbet, bland vänner eller familj.

Vad är definitionen för en stark/svag människa? Otroligt svårt att svara generellt på.
För mig är en stark person någon som överlever, tar sig framåt, strävar mot något, hanterar problem, bearbetar och går vidare etc etc.
En svag person är någon som ältar, står still, saknar visioner, strävan etc etc.

Är du en svag eller stark person TS?

Ja, jag tror att det finns starkare och svagare personer. En psykiskt stark person kan för mig vara en som klarar många "smällar" och som ändå reser sig och går vidare i livet, men också en som är duktig på att manipulera människor. Jag har träffat en person av det sistnämnda slaget vid ett tillfälle. Det är en ganska känd person som är känd bl.a. för sina manipulativa egenskaper. Jag kände mig direkt underlägsen personen bara genom ett kort samtal och tror att den har lätt att få personer dit den vill. Nu kanske jag förväntade mig detta av den här personen och därför kände det så tydligt, men jag tror ändå att vi är olika starka i psyket.