Varför kan jag inte glädjas????

Jag tycker det är helt okej om man inte är glad åt någon annans graviditet. Varför måste man vara glad om några andra får det man själv kämpar för att få? Det handlar ju inte om missunsamhet, utan bara att man också vill ha det som andra får.

Jag tror man mår bättre i barnlöshetseländet om man tillåter sig att sörja och tycka det är orättvist. Man bör förstås inte visa sitt missnöje framför dem som blir med barn, de kan ju inte hjälpa att det gick lätt för dem lika lite som vi kan hjälpa att vi får kämpa år ut och år in.

Vi fick kämpa i tre år och gjorde fyra IVF...fick plus på det fjärde försöket. Men det var nära att man gav upp många gånger. När det var som värst klarade jag knappt av att befinna mig i miljöer där det fanns stora magar...och när någon bekant blev med barn. Ja, då storgrinade jag över att vi aldrig fick ett plus.