• Anonym (hejsvejs)

    Hur lär man känna folk i ett litet samhälle där alla redan känner varandra?

    Vi flyttade till ett mindre samhälle -06 då vi köpte hus där. I början jobbade vi båda heltid och det fanns inte så mkt tid att lära känna folk. Vi var över till grannarna och pratade med dem men inget mer. Nu är jag f-ledig sedan sensommaren och har blivit medveten om bristen på sociala kontakter här. Jag har varit på öF och babysång men det verkar som att de alla redan känner varandra genom föräldragrupp eller på annat sätt. Jag hade oturen att hamna i föräldragrupp med folk från långt utanför samhället. Det verkar dessutom som att folk är rädda och misstänksamma och att det pratas en del.

    Jag och min man är båda akademiker, bor i ett hyfsat fint hus och är ganska självständiga av oss, d.v.s. vi bryr oss inte om vad andra tycker avs. kläder, bil etc. Bland många andra verkar det vara så viktigt att ha rätt bil, rätt vagn, att inte sticka ut. Detta kan göra det svårare för oss att passa in... Tror inte heller det är så många här som läst vidare efter gymnasiet.

    Hur träffar man folk som delar ens intressen och värderingar när det till råga på allt verkar som att de alla känner varandra redan. OBS! jag är inte osocial på något sätt, pratar och så men det verkar som att en del blir rädda och ängsliga. Saknar så att bara kunna gå hem till någon och bara ta en fika. Känner abslout ingen här!

  • Svar på tråden Hur lär man känna folk i ett litet samhälle där alla redan känner varandra?
  • Anonym (Tja)

    För mig känns det som att det är DU som har svårt att ta till dig människor. Du vill att dom ska vara som er... men varför inte testa att ha vänner som inte är precis som dig? Det kan faktiskt vara mer stimulerande ibland.

    Ang vagnar o kläder mm så är det ju vad du tror, inte vad dom sagt...eller hur!

    Inget illa ment men ta bort lite av dina egna fördommar o bjussa lite på dig själv så går det säkert bra.

    Hoppas du får vänner, det underlättar ju massor!

  • Anonym (förstår)

    Hej!
    Jag förstår vad du menar!! Har själv bott i ett litet samhälle där alla känner alla... eller i allafall vet vilka alla är! Och det är inte helt lätt att ta sig in...

    Det är säkert så att alla har sina förutfattade meningar om "din typ" och har svårt att se dig för den du är! Försök överbevisa dem!! De kanske inser att man kan va trevlig även om man inte följer normen!! eller hur!!

  • Anonym

    Bjuda in till fest kanske? Vet väl vad det innebär att vara en "katt bland hermelinerna". Fast jag var en "andra generationens katt". Min mor flyttade till en liten lantortsby från Stockholm och de förutfattade meningarna om storstadsfolket satt kvar gentemot mig under uppväxten!! Trots att jag var typ 2-3 när vi flyttade till orten.

    Det är en kamp. Men, det är bara att inte ge sig TS! Kanske du kan byta föräldragrupp? Till en grupp där det finns några andra som bor i tätorten?

  • Anonym (lantis)

    kommer från en liten ort och har flyttat till en annan :) Vet precis vad du menar men har själv inte upplevt något problem med att komma in i redan etablerade grupper. Börja prata med någon på öf babysimmet eller ica. Fråga om dom inte vill komma och fika. Efter ett tag märker man vilka men vil umgås mera med och inte bara för att man har barn i samma ålder. Hoppas att det löser sig för dig!

  • Anonym

    Som sagt ge det lite tid. Var öppen och prata och heja mycket. Försök att prata om sådant som intresserar dom och som du märker att folk pratar om. Folk är alltid lite skeptiska i början och håller sig gärna till det som känns tryggt. Dvs deras gamla invana vänner. Man får tyvätt ge massor av sig själv i början tills dom inser att ni faktiskt kanske inte är mer än människor ni oxå.

  • Anonym (hejsvejs)

    Tack för svaren!

    Anonym(tja): Jag är inte kräsen vad gäller vänner, verkligen inte. Jag är öppen och pratar och inte otrevlig på något sätt. Jag begär inte att alla ska vara som vi och jag har faktiskt inte många vänner som är som vi heller.

    Jag har inget emot att bjuda folk på fika men det är ju inte det första man frågar på ÖF eftersom folk blir rädda då (har erfarenhet av det...). Sedan har vi missat babysången några gånger pga sjukdom m.m. och det gör ju inte saken lättare.

    Jag och mannen är alltid jättenoga med att hälsa på de vi möter och oftast hälsar de tillbaka. Vi är ju inga freaks heller direkt utan har ganska vanliga stilar. Möjligt att man kan se att vi är akademiker men det spelar väl ingen roll.

  • Locket på

    Man hoppas att det flyttar in nya människor till området, eller så flyttar man.

    Tyvärr är det inte lätt att komma in i gemenskapen i ett litet inavlat samhälle.

  • Anonym (Tja)

    Tror absolut att du kommer att hitta vänner!

    Lät bara soma att du hade höga krav. Vad är det för annorlunda att vara akademiker motför vanlig "svensson" liksom?

    Ofta kan man ju faktiskt hitta likheter hos ngn man verkligen inte trodde att man skulle göra det hos.

    Berätta för dom på sången att du är trött på att vara så mycket själv under mammaledigheten. Förmodligen känner som likadant. Fråga om ni inte ska ta en promenad, eller göra något på dagarna. Utveckla därifrån till fika, badhus, shopping osv.

    Jag hade inte heller några vänner hemma på dagarna när jag var mammaledig. Tog kontakt med några från föräldragruppen o vi blev mycket goda vänner. Vi träffades i princip dagligen o gjorde tillvaron lättare för varann. Man sitter ju liksom i samma sits!

  • Anonym (Tja)

    Locket på skrev 2008-02-12 12:15:14 följande:


    Man hoppas att det flyttar in nya människor till området, eller så flyttar man.Tyvärr är det inte lätt att komma in i gemenskapen i ett litet inavlat samhälle.
    Well, det säger väl en del om dig antar jag!? Dessutom varför vill du umgås med folk du tycker är inavlade?

    Det var ingen som haffade mig på gatan o ville bli min kompis när jag flyttade till Sthlm. Det fixade jag själv. Det är INTE så lätt att komma in i gemenskap där heller alla gånger. Men det fixade sig!

    Det är ofta svårt att komma in i färdiga grupper oavsett vart man befinner sig. Inavlad eller ej...
  • Anonym (förstår)

    Anonym (Tja) skrev 2008-02-12 12:22:29 följande:


    Locket på skrev 2008-02-12 12:15:14 följande:
    Well, det säger väl en del om dig antar jag!? Dessutom varför vill du umgås med folk du tycker är inavlade?Det var ingen som haffade mig på gatan o ville bli min kompis när jag flyttade till Sthlm. Det fixade jag själv. Det är INTE så lätt att komma in i gemenskap där heller alla gånger. Men det fixade sig!Det är ofta svårt att komma in i färdiga grupper oavsett vart man befinner sig. Inavlad eller ej...
    Håller helt med dej! Oavsett om man flyttar till ett större eller mindre ställe så kan det svårt att komma in! Alla håller sig till det de vet och är inte direkt öppna för att ta in folk hur som helst!

    Tror inte att det beror på ställets storlek utan hur människor fungerar!
Svar på tråden Hur lär man känna folk i ett litet samhälle där alla redan känner varandra?