Inlägg från: Thalis |Visa alla inlägg
  • Thalis

    Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?

    Jola skrev 2008-02-12 14:01:40 följande:
    Jag TROR att ett skäl till att inte adoptera är okunskap. Att man vet helt enkelt inte hur det går till och man tror att det är jättekrångligt och svårt med allt vad en adoption innebär. Enligt mig så tycker jag att folk fastnar i IVF karusellen. När jag går in på "svårt att få barn" forumet och träffar folk som är kvar där sedan jag var aktiv där, så jag kan känna "men herregud gå vidare". Men vem är jag att dömma det? Det är ju upp till varje människa att känna efter när det är rätt att ta nästa steg. Sedan behöver ju det steget inte innebära adoption.

    Du är så klok!!!

    Jag har flera vänner som fortfarande håller på IVF och jag kan inte dömma ut deras beslut,eftersom det är just deras beslut! Man kan inte tvinga folk att känna något de inte är redo för!


    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    Mama2005 skrev 2008-02-12 14:20:28 följande:
    Jag tror att de flesta i förhållanden som förblir barnlösa väljer att göra slut och leta ny partner eller "ny mening med livet". Adoption är sällan ett alternativ. Jag tror att anledningen är att adoption helt enkelt känns väldigt "främmande" - man vill ha barn den vanliga vägen, med mammas ögon, pappas näsa, farfars stortå, mormors öron osv... Inte konstigt egentligen.

    Kan vara så att vissa vill se sig själva och andra familjedrag hos sina barn! MEN att man adopterar utsluter inte att barnet liknar sina päron


    Jag är helt övertygad att jag kan få hur många biologiska barn som helst med maken MEN ingen av dom kommer att vara så lik mig som min urtjusiga dotter är


    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    Wasabi skrev 2008-02-12 18:50:48 följande:
    IVF kostar för 2 försök 29 000...sen kan man få flera embryon till frysen. Utöver dom två försöken kostar varje återinfört fryst embryo ca 10 000...Men till saken..att adoptera är en helt annan sak än att vilja ha egna barn. Att adoptera borde inte vara självklart bara för dom som inte kan få barn, utan om man brinner för att hjälpa barn i världen så gäller ju det även dom som kan få barn på egen han. Att adoptera tar LÅNG tid, och är i mitt tycke ett större ansvar, då man måste ta ställning till många olika saker.Adopterar man ett barn från ett annat land där man ser annorlunda ut, så får man inse att barnet kanske upplever sig annorlunda som större, och kanske vill söka sina rötter och en tillhörighet där man kännser sig mer hemma (innan man inser att man kanske redan var hemma hos adoptivföräldrarna). Är barnet äldre så flyttar man det från en kultur den är van vid, till ett helt nytt land, med massor av kulturchockar, och nytt språk. Tar man ett spädbarn, hur har mamman levt när hon bar på barnet? Man måste liksom inse att barnet haft ett liv innan mig! Då tycker jag, att jag som adoptivförälder har ett ansvar gentemot barnet att dokumentera så mycket jag bara kan, för att kunna svara på dom frågor som eventuellt kan komma längre fram.Med ett eget barn så slipper man alla dom eventuella problem som kan uppstå. men visst det behöver ju inte bli så, men det finns ju en risk.Känner flera adopterade med olika utgång.ex.En kände sig alltid särbehandlad och trodde det berodde på att hon var adopterad, medans jag aldirg förstod vad hon menade, för jag tyckte jag hade samma problem hemma med mina föräldrar.Två som sökt sina rötter, men trivs perfekt hos sina adoptivföräldrar.Jag som har en sjukdom får heller inte adoptera, och är du över 40 så får du inte adoptera bebisar, inte får du adoptera om du är arbetslös.Själv skulle jag gärna adoptera, vilket jag sagt redan innan jag visste att jag skulle få svårt med egna. Det handlade om mitt egna ställningstagande till världen. Min sambo har alltid sagt blankt nej, och jag förstår honom också, för den möjligheten har aldrig intresserat honom.Så är det hos oss =)
    Först och främst vill jag tala om för dig att min dotter(adopterad) är lika eget barn till oss som vår biologiska son(som är i magen ännu).

    Vi adopterade henne för att vi VILL HA henne och inte som välgörenhet ! Eftersom vi vill att alla barn ska ha det bra så sätter vi in pengar varje månad till välgörenhet men det ska inte förväxlas med vår adoption av dottern, för de som ska vara tacksamma är vi, hennes päron och inte HON !

    Sen skulle jag hemsk gärna vilja veta vilka problem min dotter kommer att ha enligt dig,som vi dessutom kommer att få slippa med sonen?
    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    Love4cats skrev 2008-02-12 20:13:52 följande:
     Det enda man vet egentligen är väl medicinsk bakgrund förutom det du nämnde. Eller är det bara om de har något dokumenterat? Rätta mig om jag har fel.

    Vi vet praktiskt taget allt man vill veta om sitt barn! Hennes bakgrund,bioföräldrarnas namn,bakgrund och även hälsotillstånd. Vi har brev från biomamman och självklart vår dotters hälsorapport och annat(som vaccinationskort,bilder hon gjort mm )


    Vi har haft en massa tur som även har bilder på henne från dag ett fram tills vi hämtade hem henne.


    Så hur mycket information man får om sitt barn beror på olika faktorer och varierar också från land till land.


    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    My sunshine skrev 2008-02-13 09:50:23 följande:
    jovisst men ibland när man läser om adoptioner m.m o skyhöga priser så känns det som att dessa männsikor blir totalt lurade bara för att dom vill ha ett barn.Men det e ju min åsikt
    Hur menar du med att folk blir lurade?
    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    Sally skrev 2008-02-13 09:59:54 följande:
    Jag kan inte det på rakt arm, men någon har räknat kostnad på svenskfödda barn under ungefär deras första levnadsår också - MVC, BVC, BB/förlossning, läkar- och sjukvårdspersonal löner, mat/näring, mm, och det var vasentligt mer än 100.000 kr. Skillnad är att föräldarna av svenskfödda barn inte betala kostnaderna själva, utan det gör, så att säga, alla skattebetalarna. I andra länder, finns inte ett sådan system. Det, plus att det är ett helt nätverk kring adoption - många personer som jobbar enbart för att hitta bra hem åt barnen. Alla ska ha löner, och inte så höga löner heller. Jag tycker inte det är konstigt alls att adoption har sina avgifter. Man kan å andra sidan fråga varför inte staten hjälper mer med kostnaderna. Men, visst, jag håller med de andra - vill man adoptera, så går det på något sätt. Jag bor i Stockholmsområde, där väldigt många av våra vänner har en eller flera miljoner i bolån. Ett hundra tusen till märks knappt om man har ett sådant bolån.
    Och kostnaderna gäller oftas bara för "normala" graviditeter och förlossningar.
    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    bebbe made in italy skrev 2008-02-13 10:03:48 följande:
    Ja för mig handlar det om andra saker än pengar, jag skulle kunna betala ofantliga summor för att få ett biologiskt barn om det vore möjligt. Jag ser inte på saken med samma ögon som du för jag vill verkligen ha ett biologiskt barn och jag hade nog kämpat tills jag fick det eller så hade jag gett upp, att jag inte skulle välja adoption i första hand handlar inte om pengar eller tid utan för att jag vill ha biologiska barn, jag vill vara gravid och få uppleva allt som folk pratar om. Jag tycker det är jättebra att det finns adoption för dom tycker det är bra och för barnens skull som kommer från fattigdom hit, men jag skulle nog aldrig adopetera om jag inte kunde få barn på naturlig väg, det känns inte rätt för mej.

    Du har all rätt att känna som du gör,och jag tror också att då du har dessa känslor så gör du rätt i att inte adoptera!


    Men jag vill klargöra att adoption handlar inte om att ta ett barn från fattigdom utan det handlar om att ge ett barn det han/hon har rätt till: En familj med allt detta innebär!


    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    Vietnammamma skrev 2008-02-20 12:19:23 följande:
    Adoption passar inte alla och vill man inte adoptera så behöver man absolut inte!
    Vad klok du är
    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    Vietnammamma skrev 2008-02-21 22:20:17 följande:
    Ja, vi valde adoption som förstahandsval och jag vet många som också gjort det men visst är det så att många försöker med ivf innan adoption blir ett alternativ. Jag tror dock inte att de flesta vill ha biologiska barn till vilket pris som helst, faktiskt inte. Däremot är det mer naturligt att försöka sängvägen än pappersvägen så att säga. Det där med sorg tror jag inte alla känner heller. Sorg över vad? Man får ju barn och barnen är oavsett om man adopterar dem eller föder dem lika mycket våra egna barn så jag ser inte riktigt vad det är som man borde sörja? Att de inte är lik mig sörjer jag som sagt inte, varför skulle jag göra det? Har aldrig drömt om att få en kopia av mig själv och det är ju inte säkert att barnet hade varit lik just mig, kanske bara makens drag, skulle jag sörja det då? Eller att jag inte fått vara gravid? Har aldrig drömt om att vara gravid utan jag har bara drömt om att bli mamma och få barn. För oss var det bara ett jaha, vi har försökt i ett år men inte blivit gravida, då får vi barn genom adoption istället Så jag kan verkligen säga att jag inte har sörjt att vi inte får biobarn utan bara glatt mig åt att vi får barn.

    Håller med dig Vietnammamma!!
    Maken och jag ville inte ha biologiska barn till vilket pris som helst!
    Sorgen jag känner har inget med en graviditet att göra utan med den son vi förlorade helt i "onödan" .


    Sen tycker jag att man ska ta IVF statisktiken med en nypa salt!! Jag har genomgått IVF och har 11 frysta embryon kvar (alla sk toppenägg) , trots flera graviditet både med ET och FET så lyckades vi aldrig få ett barn, utan vi fick flera MF både tidiga som sena. Till slut kom läkarna på att vi lyckas bättre på egen hand(eller rättare sagt i sänghalmen än med IVF). Alltså så vet inte läkare allt man tror att de borde veta! Det tog ganska långt tid för läkarna att upptäcka vart felet låg,och det var efter att vi förlorade vår son i v.18+ .

    Nu känner jag mig som en liten hycklare då jag skriver att vi inte ville ha biologiska barn till vilket pris som helst,men då menar jag när det gäller att utsätta oss för IVF . Självklart har jag gjort allt jag kunnat för att behålla min son som jag har i magen men han kom till som en bonus,alltså genom gammaldags rajraj


    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    Carmen80 skrev 2008-02-21 23:13:21 följande:
    GRATTIS till graviditeten måste jag ju säga.Var det enl dina läkare högre risk att få mf med ivf på dig?Konstigt.
    Nä,jag fick mf även efter "egna" gravditer men jag har något som heter cervix insufficiens,alltså så var IVF helt i onödan för oss. Den hjälp jag egentligen behövde var att få något som heter cerklage(man syr ihop livmoderhalsen fram till en viss vecka).

    Men hade de inte upptäckt "felet" så sent som de gjorde,så hade vi inte haft världens vackraste och goaste dotter(ja,ja ni tycker säker att era döttrar är de vackraste och goaste MEN jag har faktiskt rätt i detta ) Och henne adopterade vi från Colombia
    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis

    Måste dock klargöra en sak,innan folk får för sig grejer!
    VI försökte aldrig bli gravida under tiden vi väntade på att få vår dotter,utan vi skyddade oss då vi visste att vi kan bli gravida. MEN trots det så blev det en liten pöjk.


    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    Vietnammamma skrev 2008-02-22 08:03:04 följande:
    Precis! Och det är ju klart att ni sörjer sonen ni miste *kramar om* Och det är som du säger, vår läkare var väldigt oförstående när vi sade att vi inte ville prova IVF eftersom våra chanser är FANTASTISKA. Det är ju stor skillnad att få till en graviditet vilket många lyckas med uppenbarligen genom IVF men det kan ju tyvärr resultera i tidiga och sena missfall. Det sade han inget om till oss. Nu hade vi ju bestämt oss att vi ville adoptera men det var liksom inget alternativ tyckte han vilket är väldigt ledsamt med tanke på att det är inte alls säkert att det blir så fantastiskt med IVF och för oss var det ett för högt pris att betala eftersom vi kunde adoptera. Nu har jag fått besked om att vi har stora chanser att få barn sängvägen då de problemen jag hade då nu är borta så det kanske blir så att vi får ev syskon biologiskt och det är klart att vill vi ha syskon så småningom så försöker vi sängvägen istället för pappersvägen, som jag sagt tidigare så kvittar det HUR barnen kommer till oss. Och jag ser inte adoption som bättre än att föda barn, jag ser det som två helt fantastiska sätt att bli en familj på! Men längtan efter att få vara gravid och föda och se sig själv i barnet har aldrig funnits för mig, jag har bara sett det som ett sätt att få barn på, det har varit målet alltså barn som varit min längtan, hur jag tar mig till målet är mindre viktigt, nu har vi fått vår son som är det vackraste barnet på jorden, den mest fantastiska pojke som finns så varför sörja liksom Skulle jag få ett biologiskt barn skulle jag få uppleva två olika men lika bra sätt att bli mamma på men kärleken till barnen är densamma! LYCKA TILL THALIS, snart är lillebror här!!! *kram*
    Fy vad tråkigt att läkaren inte ansåg adoptions som ett alternativt!!! Blir ganska irriterad på detta faktiskt!

    När vi berättade fär vår läkare att vi inte skulle använda våra frysta embryon utan att vi skulle adoptera så blev hon hur glad som helst och vi behöll kontakten via mail. När jag berättade om dottern så fick hon mig att lova att vi skulle komma till avdelningen och visa upp henne,vilket vi gjorde och det var så känslofylld ,en BM grinade öppet

    Tack,tack! Lillebror får tills på måndag ! Kommer han inte då så röks han ut på tisdag,dock flera veckor för tidigt MEN han är färdigbakad enligt läkarna

    P.s Du har rätt adoption och graviditet är två helt olika sätt till samma mål och kärleken är detsamma D.s
    Kram
    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis

    Nu lov av maken att skriva detta.
    Men han var väldigt emot adoption i början pga att han har en kusin som är adopterad,och för henne har det gått så himla dåligt för
    Kusinens allvarliga problem är så stora att det påverkar hela släkten och har gjort att föräldrarna varit tvungna att ta in hjälp då deras liv varit hotade av dottern.

    Detta är skittråkigt och man tror inte att det har med själva adoptionen att göra utan med kusinen själv och saker som hände innan adoptionen.
    Men också hade mycket att hans negativitet mot adoption berodde på den svenska statisktisken som så många älskar att ta upp som världens sanning.

    Så erfarenhet av tråkigheter kan leda till att folk inte vill adoptera,inte för att man tycker att det biologiska är så viktigt utan för man är rädd att ens barn mår dåligt och kanske gör saker som.....

    Tack och lov så följde han med till en familjeträff i oktober 2005 och han fick träffa flera av mina kusiner(som är barn till min pappas kusiner) som är adopterade var helt "normala" och det gått lika bra för som oss övriga barn i familjen. Detta trots att de har syskon som är biologiska barn till päronen
    Nu pratar jag inte om 1 eller 2 kusiner,utan jag har många kussar som är adopterade eftersom i min familj är adoption nästan lika vanligt som graviditet,vilket är en av anledningar som gör att både maken och jag tar den svenska statistisken med en liiieeten nypa salt.

    Hur som helst efter träffen så förändrades makens syn om adoption,så i januari 2006 ringde han socialkontoret och sa att vi ville starta en adoptionsutredning och resten vet de flesta av er redan.

    P.s Jag vet inte om det har någon betydelse,men min familjs adoptioner är alla inhemska,alltså alla har skett på Dominikanska Republiken och barnen är allt från små barn till 30-åringar D.s


    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    Vietnammamma skrev 2008-02-23 08:51:31 följande:
    Alltså, ta det lilla lugna nu va! Självklart ville vi adoptera för att VI ville ha barn, inte av någon annan anledning. Och vi anmälde oss till Kommunen för att bli utredda och se om vi kunde bli godkända för adoption. Vilket vi blev. Det är självklart inget fel i att vilja adoptera även om man av någon anledning inte kan det för man inte kan bli godkänd enligt de regler som finns och man har rätt att tycka det är orättvist, har aldrig sagt något annat om det. Du skriver  Tycker inte adoptionsbarn är mindre värda på något sätt, tycker dock inte de är mer värda än biobarn på något sätt heller!Vad du inte verkar förstå är att det handlar inte om vilka barn som är mest värda här utan det handlar helt enkelt om att adoptivbarn redan varit med om att förlora sina föräldrar en gång och därför så ska dessa barn inte riskera att hamna i en familj som har problem, sjukdomar som gör att de kanske får lämnas bort igen. Dessa barn har varit med om saker som te x biologiskt födda barn som lever med sina föräldrar inte varit med om. Det ÄR en skillnad. Ser man inte denna skillnaden så förstår man inte vad adoption handlar om, läs på mer och återkom i diskussionen. Jag vet att dessa diagnoser som vi pratat om finns i olika svårighetsgrader, är rätt insatt i detta. Och jag säger inte att om man har te x Asperger eller ADHD så är man en dålig förälder, har ALDRIG påstått det i något inlägg! Men eftersom adoptivbarn redan varit med om att ha varit i en icke fungerande familjesituation så finns det kriterier kring vad som är risk och inte risk, precis som personer med svår fetma blir nekade megivande för adoption, eller med vissa handikapp eller sjukdomar av olika slag! Det är så!
    OK du hann före, MEN jag skriver under ditt inlägg 3 gånger om det behövs
    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis
    Vietnammamma skrev 2008-02-23 10:22:37 följande:
    Thalis, jag kan inte skriva till dig i din inbox, men jag har ett "privat" meddelande till dig, kan du adda mig på msn? silvanadelcarmen@hotmail.com">silvanadelcarmen@hotmail.com kram
    Men suck nu blev jag nyfiken!! Du är addad men du kan ju skriva till min inkorg!!
    Bättre ensam än i dåligt sällskap
  • Thalis

    Carmen: Håller med dig om att vissa regler borde ses över MEN bara om det är för barnens bästa.
    Som flera redan skrivit så ska adoption ske för barnen skull och inte för föräldrarnas,då barn inte är någon rättighet MEN att ha föräldrar och en familj är en rättighet.

    Vad jag reagerar på i dina inlägg är det som att du verkar tro att ALLA har rätt till barn, bara för att de önskar sig familj, och adoptionsvärlden funkar inte så(tack och lov).

    Jag tycker att det är skitbra att du är nyfiken och vill veta lite mer om adoption(det är ju inte lätt att veta allt om något man kanske inte ens tänkt på innan) MEN du måste också förstå att JAG som adoptivmamma kanske reagerar starkt på dina synpunkter,som inte alls är förenliga med vad adoption verkligen handlar om(enligt mig).


    Förstår du vad jag menar? Ibland så låter det jag skriver bättre i min hjärna som är grötig just nu


    Bättre ensam än i dåligt sällskap
Svar på tråden Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?