"Jaha men det gick bra?"

Kitty Shark: det svåra är ju att alla vill bli bemötta lite olika. Ibland olika från dag till dag också. En del vill bli peppade och höra om andra som det gått bra för, en del vill gräva ner sig och älta detaljer med alla ifrån kassörskan på ica till hårfrisörskan osv. Jag tror bara man ska försöka vara lite lyhörd och som du, ställa öpnna frågor som ger den du frågar chansen att svara på det sätt han/hon vill, just då, just den dagen.

Som med alla svåra saker som händer är det svårt att vara medmänniska, men jag tror också att vi drabbade har ett eget ansvar, att faktiskt våga vara brutalärliga med det som hänt om vi nu vill det.

Jag personligen tycker inte att frågan "hur gick/går det" är som att fiska efter detaljer, det går ju faktiskt jättebra att bara svara, jo tack, på det stora hela har det gått bra. Om man nu inte vill dela med sig.

Hmm, jag hade nog också kunnat ställa frågan, och mena typ "går det bra för er och barnet" - som utomstående vet jag ju inte ens om barnet lever (många änglaföräldrar talar ju om sina änglar som om de levde - vilket de givetvis gärna får göra) och för att inte "trampa i klaveret" eller säga något som sårar vill man kanske få lite klarhet i hur ni har det nu, idag, innan man pratar vidare...

Det känns ju lite krasst att fråga "men barnet överlevde?" eller hur? Om man inte frågar något alls - hur skulle det tas emot? Som att jag ignorerade?

Jag hade nog, som följdfråga sagt "Fick ni ligga länge på neo?" och sedan tagit det därifrån...

Jag tänker också som Muminmy, att jag vill forska lite i läget som det är nu innan jag frågar vidare. Jag är rädd att säga något som kan såra.

Hur hade du önskat att samtalet skulle fortsatt?

så länge man bryr sig så kan man knappast såra, det är min erfarenhet i alla fall.

lilla hand skrev 2008-02-14 21:26:07 följande:

Man önskar att det vore så. Men min erfarenhet är att en del människor kan ta illa vid sig av "fel" frågor, och det är väl iofs förståeligt om man är i en jobbig situation.

Hej!!! Satte en stund och funderade på vad er lilleman hette men kom på det till slut Varje gång Zander leker med helikoptern tänker jag på er stora son och hans ögonfransar. Ha det så bra!

--> Förlåt TS att jag snodde tråden lite men man blir så glad när man träffar folk på FL som man känner IRL.

En annan grej som jag gjorde mig paff. Häromdagen var det en som frågade mig Hur dom (tvillingarna) låg till i utvecklingen?.
-Så där rak av bara! När det gäller prematur finns det inget att gå på. Ska man tänka sig att barnet tex är snart 6 månader och bör kunna sitta eller att det bara är 4 månader och hänger som en hösäck, som är normalt för en 4 månaders. Första året är det väldigt stor skillnad i utvecklingen, ett par veckor gör jättemycket. -Jag svarade: Som dom ska vara.

Kan inte skriva ens. Det ska stå: En annan sak som jag fick höra som gjorde mig helt paff...

Sno tråden ni8, jag tycker bara det är kul! :D

Jag hade velat få frågan öppet ställd. "Hur har det gått/hur kändes det/hur gick det" etc. Men självklart är det olika för alla, men en öppen fråga blir sällan fel.

När nån säger "men det gick bra?" får jag ibland känslan av att nu blev det för jobbigt för den personen, nu vill de höra det lkyckliga slutet så att samtalet blir lite mindre ångestladdat

Bortse från femtioelva typos i det sista inlägget, sitter o ammar o skriver med en hand

Det är jättesvårt att formulera frågor rätt så att dom inte missuppfattas.

Jag tror inte du ska ta frågorna för hårt, även om det fortfarande känns.

Födde min son med akut havandeskapsförgiftning som höll på att gå åt pipan och hatar alla frågor som kommer. Men samtidigt får man inte klandra personer som faktiskt inte vet vad som hände.