• Anonym (drömmare)

    Varför ska man ha dessa drömmar?

    Inatt drömde jag att min bebise föddes utan underarmar eller "underben" (?).. Drömmen var så verklig och smärtan sitter fortfarande i...jag hade svårt att älska mitt barn i drömmen, jag kämpade o försökte verkligen älska henne men jag kunde inte...hur kan man vara så hjärtlös, fast att dte bara var en dröm så mår jag illa av den..hur kan jag göra så mot mitt eget barn? Mot min bebis som jag längtat efter så länge...

    Jag drömmer såna här drömmar hela tiden, konstiga drömmar om förlossningen, om att barnet är handikappad, vanställt och ibland att det inte ens är ett barn utan ngn annans slags varelse... Jag vill inte ha dessa drömmar mer, i vissa drömmar älskar jag barnet mer än allt, trots att det kan vara en plastbit jag kramar (som är bebisen) och i vissa kan jag inte känna någon kärlek till barnet i min famn.. jag hatar de här drömmarna..blir mer och mer orolig varje natt, tänk om jag kommer reagera så, eller bli värdelös som mamma etc etc...

    Är det vanligt att känna såhär?!?!

  • Svar på tråden Varför ska man ha dessa drömmar?
  • Lychee

    Ja, det är det faktiskt. Det är kroppens eller hjärnans sätt att förbereda sig på vad som komma skall. Så att man liksom blir förberedd på att det kanske inte går som man tänkt sig typ. Det har jag läst någonstans i alla fall, för jag drömde med superknasiga drömmar när jag var gravid


  • Anonym (drömmare)

    Jag har också läst ngnstans att det är vabligt att drömma om handikappade barn etc för att förbereda sig på att dte kan hända...men jag kan inte för mitt liv tänka mig att jag kommer reagera o inte älska mitt barn om det händer.. Jag mår bara dåligt av tanken på att det kanske ligger något i mitt undermedvetna som känner så?!?!

  • Lychee
    Anonym (drömmare) skrev 2008-02-19 12:37:07 följande:
    Jag har också läst ngnstans att det är vabligt att drömma om handikappade barn etc för att förbereda sig på att dte kan hända...men jag kan inte för mitt liv tänka mig att jag kommer reagera o inte älska mitt barn om det händer.. Jag mår bara dåligt av tanken på att det kanske ligger något i mitt undermedvetna som känner så?!?!
    Men faktiskt så är ju förlossningsdepression vanligare än vad man tror, kan ju vara så att du förbereder dig på det värsta. Tror inte att det är något undermedvetet förutom att det bara är din största skräck just nu och det som upptar ens tankar på dagen drömmer man om sen.
  • Natie

    Jag drömde för nån dag sen att jag såg igenom magen att bebben hade navelsträngen jättemånga varv runt halsen, och sen att jag stack in händerna i magen och lindade loss den.
    Men då lossnade bebbens huvud, jätte hemskt! och jag ville absolut inte föda ut barnet utan huvud.

    Drömmen är ju jätte knäpp och overklig men den gnager ändå i huvudet, och jag tänker ofta att tänk om bebben har navelsträngen runt halsen osv. Extremt jobbigt, men jag försöker skaka bort de tankarna och längta till förlossningen istället! Men jag förstår vad du menar!

Svar på tråden Varför ska man ha dessa drömmar?