Anonym (Undrar) skrev 2008-02-23 12:03:43 följande:
Tack för svaret!Har någon varit i denna situation? Hur gick det för er? Som det ser ut idag jobbar min man väldigt mycket och jag sköter det mesta med vår son. Skulle vi skiljas tror jag dock att han skulle välja att jobba mindre för att få vara mer med honom eftersom han är väldigt fäst vid honom. Jag hade haft svårt att klara mig ensam med pojken där vi bor nu eftersom jag inte har vänner eller familj som kan hjälpa till och därför hade det varit bättre för oss att flytta till mina hemtrakter. Samtidigt hade det ju försvårat för oss alla. Jag offrade mycket (familj, vänner) genom att välja att flytta och leva med min man och det skulle kännas fruktansvärt att bli fast här om vi skulle skiljas.
Jag har inte personligen varit i just denna situationen, men känner till flera olika fall med liknande bakgrund.
I de flesta fallen om inte föräldrarna själva kommit överrens och blivit nöjda så har det slutat med att barnet fått bo kvar i födelsehemmet, som jag skrev innan, oavsett vem av föräldrarna som ska bo kvar. Och den andre föräldern har då fått umgänge så långt det varit möjligt.
Jag känner till ett ganska så snarlikt fall som ditt där modern till slut bestämde sig för att bo kvar för barnets skull och försöka bygga upp ett eget liv trots allt.
Du valde ju ändå att skaffa barn med denna mannen, och ert barn har ju inte valt att komma till med risken att bli "frånflyttad" den ene med ett avstånd på 80 mil, jag vet inte om jag tycker det är särskilt rättvist mot barnet att kanske bli tvunget att resa så långt för att träffa sin ena förälder i en så ung ålder.