• Gung Ho

    Är han min "själsvän"?

    Jag har själv kontakt med en bekants fru (ojojoj, där satt den fetingen..).

    Vi har väl båda kommit fram till att vi skulle vart tillsammans om 'vi träffats först' så att säga.

    Vi har sporadisk sms och mailkontakt, och ses ibland (ngn gång per år) för en fika eller så. Det är alltid en laddning i luften av både känskor som skulle kunna bli mer om vi tillät det, samt även erotisk laddning. Vi har som mest pussats på kinden när vi säger hej då. Vi klickar på ett känslomässigt, 'livsåskådningsmässigt' samt potentiellt sexuellt plan.

    Varför gör vi det? Det är liksom ett 'andhål' som ger energi till oss båda. Båda har respektive och barn, och gemensamma bekanta. Att 'göra slag i saken' är helt uteslutet.

    För att använda detta i ditt fall. Känner du att du behöver detta så är det bara att köra på. Hålls det på 'rätt nivå' så kan det fungera som ett energitillskott i livet. Det gäller att veta vad man gör bara. Går det för långt och blir ett förhållande vid sidan av så är det nog bäst att göra slut med era respektive. Det riskabla med att träffa ngn via nätet är ju också att man faktistk inte känner till den andra till 100%. Vad händer om han börjar ringa hem till er och vill ha mer?

  • Gung Ho

    Jag brukar fråga mig själv, Är det värt risken?

    Än så länge har jag alltid kunnat svara Ja på den frågan. Jag får ut så mycket av vår 'relation' att det ger mig energi i livet när det annars kan vara tungt.

    Man bör kanske förbereda sig på att det kan gå längre. I vårt fall så 'hänger det i luften' ibland, även om det rent praktiskt sätt i princip är omöjligt (med familjer osv skulle det vara omöjligt att 'komma undan'). Vad händer om ngt 'råkar hända'? Hur hanterar man det? Sedan måste man ju vara på det klara med att allt kan komma fram, och att man faktiskt kan bli singel hastigt och lustigt. Inte nödvändigtvis behöver din 'flirt' bli singel om han blir förlåten. Då har du sas sålt smöret och tappat pengarna...(bokstavligt talat).

    Livet är i princip oändligt komplext, så det finns inga enkla svar (som moraltanterna brukar komma med..). Det som är 'rätt' för ngn är fel för en annan.

    Ett tips är att låta er 'relation' blomma där den passar in i era liv. Om ni börjar ändra era liv för att kunna träffas/chatta så ökar risken dramatiskt för att allt kraschar. Träffar på tu man hand är också väldigt riskabla även om ngt inte händer. Det är ju inte troligt att ens parter tror på att inget hände om man rest iväg ngnstans för att träffas..

    Som sagt, jag säger aldrig automatiskt att det är fel, det är upp till varje individ och hans/hennes livssituation. Det är dock alltid förenat med komplikationer.

Svar på tråden Är han min "själsvän"?