Sanda skrev 2008-03-02 08:56:01 följande:
Skriver in mitt senaste meddelande här: HJÄLP!! Jag går UPP i vikt!! Det hände efter jag gick ner till 21p, nu vandrar jag sakta uppåt, 2kg hittills!!! Här är min story Jag åt 23p förut, då räknade jag även mina motionspoints och åt upp dom, (jag räknade alltså mig som aktiv eftersom jag är mammaledig med två små barn) sen läste jag så många som skriver att dom räknar sig som stillasittande när dom är föräldraledig att konsulenter rekommenderat det, så jag gick ner till 22p sen kom jag under 90 och då fick jag gå ner till 21p. Och samtidigt så bestämde jag mig för att inte räkna min motionspoints utan ha dom som bonus för viktminskningen. Istället så kunde jag unna mig någon gott för något points utan att räkna ibland. Inga stora saker utan kanske en kaka och så. Men detta är tydligen INTE bra tänkt för nu går jag upp!! Visserligen har jag mens just nu, så ska kanske låta det gå över innan jag drar förhastade slutsatser. Hur gör ni med era points?? Vad har ni valt för aktivitetsnivå? Räknar ni bonuspoints? Räknar ni allt slaviskt?? HUr tycker ni jag borde göra? Kan tillägga att jag går minst en promenad på 1 timme varje dag, och en gång i veckan går jag på vattengympa!
Jag skulle absolut testa att börja äta upp motionspointsen igen, om jag vore du! Det låter ju helt vansinnigt att man ska kunna gå upp i vikt av att äta mindre points, och enligt min konsulent är det omöjligt, men jag säger bullshit! Det är uppenbarligen så att man kan det och i höstas gick jag upp en av de veckorna jag körde som hårdast. Och gissa vilken vecka det var? Jo, den då jag hade dragit ner på amningspointsen för mycket.
Jag förstår ju hur konsulenten tänker; "om man äter för få points kanske man inte optimerar viktminskningen, men man ska i alla fall inte kunna ÖKA i vikt", men det har hänt mig och flera andra jag känner, så jag tror ändå att man kan det. Så än en gång ska man väl poängtera hur viktigt det är att äta alla sina points.
Jag åt alla points och lite till igår kväll. Jag trillade dit. Men eftersom jag haft en väldigt bra vecka innan så må det vara hänt då. Fan, jag som ville köra en perfekt vecka... Men nästa vecka kanske kan bli kanon då

..? Eller så måste jag lära mig att leva med att jag är sån som ibland måste få ta ett avsteg från programmet för att må bra. Jag brukar tänka på Betanias tankar om att det inte är bråttom att gå ner egentligen, och att huvudsaken är att man går ner och mår bra, inte hur fort det går. Det är så kloka tankar och jag håller ju med, men ibland är det svårt att inte ställa hårda krav på sig själv.