ENDAST för oss som valt/vill ha kejsarsnitt som förlossningsmetod.

Här är en till som ska försöka få beviljat snitt (tror jag iaf)
Är livrädd för förlossningen trots att det är första barnet, men nästan lika rädd för kejsarsnitt.
Hur känns det egentligen efteråt? Och under tiden?

Kan tillägga att jag har en cysta i hjärnan som dem "TROR"?! inte ska orsaka något hemskt under förlossningen( har lättare för blödningar osv). Dem är så himla goa de dära läkarna ibland. Som om jag inte redan vart livrädd lixom.

Men ett snitt måste väl nästan vara bombsäkert för mig att få?

Bf 28 juni förresten

Skit störigt.
Känns inte alls som man är upplagd för en förlossning när man redan innan har oro för ANDRA saker också i samband med den. Förutom då den enorma smärtan som antagligen väntar.
Bm skickade mig till läkare som nu har bett neurologen om lite mer detaljer kring Vad som hade kunnat hända vid en vanlig förlossning.Ingen vill väl chansa på en hjärnblödning hoppas jag,

Men jag är såå rädd för kejsarsnitt också!!hur känner ni andra? Är ni oroliga för ks med? Hur känns det eg efteråt i såret o så?

Men det måste ändå vara lika individuellt som smärtan efter en förlossning?! För när man läser vissa som säger att dem ALDRIG skulle göra om ett ks så blir man lite rädd.....
Jag vill inte föda vaginalt! Jag har panikångest o är rädd för det mesta ändå, jag kommer inte klara av den psykiska påfrestningen, samtidigt då med oro för annat. Inte en chans.

Ska man prata med sin Bm först?
Någon som blivit snittad i Kristianstad?

HUr är det med bedövningen? Jag är lite rädd för att flippa ur o bli hysterisk. Är livrädd för läkemedel o dylikt, kan man typ vara allergisk?

Kan säg att denna graviditet känns jätte jobbig, har inte haft ångest på flera år förrens nu, mycket för att jag inte vågar föda och samtidigt känna mig orolig för kejsarsnitt.....

När ska det vara mannens tur egentligen=)?