Inlägg från: Madeleine |Visa alla inlägg
  • Madeleine

    Så rädd

    Hej! Fick ett MA, blev gravid igen, oro genom hela förlossningen över att beibisen skulle dö. Födde på skottdagen den 29 feb en liten underbar flicka i v 34+3

    Vet att  jag borde vara den lyckligaste, stoltaste, och gladaste mamman i världen! Vilket jag innerst inne är. Men jag får sådana gråtattacker och ångestattacker över att förlora henne så detta gör mig galen. Talade med en kurator på sjukhuset som ville hänvisa mig till en psykolog som hon ska försöka ordna. Min sambo förstår mig inte och säger att man inte ska måla fan på väggen. Jag läser om prematura barn på nätet och ser att barn som är födda efter  v 34 överlever till 99%. Jag ser detta läser detta och intellektuellt sätt tar jag in det men emotionellt mår jag så dåligt. Jag har drömt om barn sedan jag föddes och nu är jag livrädd...


    Mamma till världens underbaraste, vackraste och finaste NOVA!
  • Svar på tråden Så rädd
  • Madeleine

    Tack för allt stöd! Behöver MER!!!

    Nu har vi varit hemma imorgon en vecka. Och jag börjar vänjamig mer och mer. Hon suger på bröstet vid nästan alla ammningstillfällen. Gladast blir jag när hon orkar suga en halvtimma i sträck, då känns det som om hon är ganska stark.

    Har fått tid till en psykolog på Onsdag ska bli väldigt skönt. Går fram till hennes säng ofta. Trots aningslarmet, kan inte hålla mig.

    Förstår inte hur man med en gång kan älska denna lilla mer än något annat.


    Mamma till världens underbaraste, vackraste och finaste NOVA!
Svar på tråden Så rädd