cloudberry79 skrev 2008-03-22 22:38:22 följande:
Vi har lite samma upplevelse där... Första natten ville jag så gärna så gärna hålla min son, men trodde inte jag fick och allt var så nytt.. Dagen efter förlossningen pratades det om att vi skulle få hålla honom på kvällen. DÅ blev han akut sjuk och flera pneumothorax följde på rad.. Så, det tog över sju dygn innan jag fick ha honom nära, önskar att personalen vore lite mer informerande direkt efter förlossningen!!
ja samma här.
ännu värre var att den dagen, dag 7, då jag höll i honom för första gången bara skrek han och var smal, grön, brun och hade enorm mage!
vi får åka med ambulans till astrid lindgren.
men innan dessa bara rusar jag ut ur rummet i panik och säger till ena tanten "han dör väl inte?"
"nee-ej det hoppas jag inte" (psykologiskt?) sen tjatade hon om att han hade blodförgiftning och at det var superfarligt.
då sa ett par andra föräldrar att det behövde inte alls vara farligt med blodförgiftning så som hon säger.
sen åkte vi efter honom i taxi.
där visar det ju sig att han har en kateter, som egentligen skulle ligga i blodet, ligger i levern, hans lever har spruckit pga alla mediciner och skit
det hade tydligen även synnts på röntken de gjorde, men läkaren som tog emot de pappren bara skrev att allt så bra ut.
jag är inte arg på dom nu för han som var ansvarig tog på sig ansvaret och var SÅ ledsen, samt att hans lever enligt dom och UL ska vara bra och läkt.
däremot den som jobbade natt och tog emot papprena från rötken skulle man vilja få tag på, men tydligen låg huvudansvaret hos chefsläkaren....
