Vi har spenderat påsken med mina föräldrar i sommarstugan som ligger utanför Höör mitt i hjärtat av Skåne. Har packat ihop hela bohaget eftersom stugan ska (delvis) rivas och byggas ut. Har själv inte kunnat göra så mkt pga att jag fortfarande mår så dåligt, men mina föräldrar hade aldrig klarat det själva.
Är i vecka 9 nu o hoppas att jag ska börja må bättre efter vecka 12 som förra gången...
Vad läskigt Jessica! Tur att det gick så bra iaf! Var själv med om en bilolycka för nästan 15 år sen och rädslan efter det lever fortfarande kvar.
Känner igen det där från förra året, Ann. Vi tog ner tre stycken tremeters granar + en gigantisk 20-metersgran. Det blev en rejäl brasa kan jag säga...
Känner oxå igen mig i det du skriver Frida. De senaste veckornas förkylning, illamående och trötthet har inte precis gjort mig till en rolig mamma. Måste säga att Alice faktiskt överlag varit riktigt snäll. "Mamma måste vila magen", säger hon o hämtar filt till mig. Det har nästan varit jobbigt ibland när Christian kommit hem eftersom hon då gått upp i varv.
Illamåendet har iaf börjat bli liiiiite bättre och jag orkar vara uppe på benen lite mer. Sakta men säkert...
Annars har min bror fått en liten dotter o jag är så nyfiken på att se henne. Får se om vi åker upp till Örebro o hälsar på redan till helgen eller om vi väntar två veckor till.
Håller med Ann om att det jobbigaste är när trädet väl ligger ner! Vi har några rätt stora björkar som vi vill ta ner men det får bli när vi har ork. Våra planer för huset kommer ju lite på skam iom att jag mår så kasst. (Trodde det började vända, men känner mig tom sämre denna vecka) Dessutom håller ju mina föräldrar på att bygga om sommarstugan o vi har lovat att hjälpa till med det i sommar.
Ser verkligen inte fram mot att vara höggravid i höst med en trotsig 3½-åring... Tycker det är tillräckligt jobbigt nu. Fattar inte de som skaffar 10 ungar - de måste ju ha toppengraviditeter!
Jag ska inte till mässan, känner inte att jag orkar gå o trängas en hel dag.
Ulrika- tycker du gör rätt i att låta Anton fortsätta på dagis. Passa på att ta igen dig! Jag har faktiskt fått en massa kommentarer om att Alice går på dagis nu när jag är arbetslös. Inte så att nån sagt rätt ut att de tycker det är fel, men kanske att de förutsatte att hon skulle vara hemma när jag ver det. Ska jag vara ärlig hade jag haft henne där mer än 15 timmar om jag fick.
En liten annan fråga - när berättade ni för första barnet att h*n skulle få ett syskon?
Jag skrev förlossningsbrev när jag skulle ha Alice. Jag kan inte få EDA pga en ryggskada så jag ville vara säker på att BM visste detta. Den här ggn kommer jag även att skriva att jag definitivt inte vill ha sterila kvaddlar! Det var det värst jag varit med om. Om man inte har några speciella "krav" så är det kanske inte helt nödvändigt med förlossningsbrev.
Har nog tänkte mest på ståbräda; Alice kommer ju vara 3½ när bebisen kommer. Det är dock 15-20 min rask gångväg till dagis och en del av vägen måste vi gå utmed en 70-väg utan vägren, så det känns ju inte bra att låta henne gå själv där. Annars gillar hon att gå, men att gå dagliga långpromenader med hunden kan bli lite övermäktigt. Även om det kommer vara vinter när bebisen är liten kommer vi ju vara tvugna till promenader varje dag. Det kanske får bli en vagn iaf. Vi har ju dessutom tankar på ett tredje barn sen (även om det just nu pga illamåendet känns oöverstigligt) o då kommer det ju definitivt behövas.
Vi Kommer nog försöka vänta så länge som vi kan med att berätta för Alice, hon kommer nog tycka det är väldigt lång tid innan syskonet kommer annars. Tycker det är lite jobbigt att veta när man ska berätta annars. Familj o nära vänner vet, det har ju varit svårrt att dölja pga illamåendet. Men jobbet och en del vänner vet inte än. Känns som lite balansgång mellan att mna tycker det är lite tidigt att berätta och att man vill få förståelse för att man är trött och mår dåligt.
Ja inte går det att plugga med barn hemma. Det är till att vara disciplinerad under dagistimmar och på kvällar.
Det låter skönt med lite semester, men vilken otur att Agnes skulle bli sjuk precis just då. De har ju märkligt dålig timing på sånt där! Hoppas att hon snart blir frisk igen.
Här har det varit fullt upp hela helgen. I lördags kom våra familjer hit för att fira Alice. Mina föräldrar stannade över natten o när de åkt var det bara att sätta igång med att förbereda söndagens kalas för hennes kompisar. Självklart jättekul men hu vad trötta vi var igår kväll. Även idag ska det erkännas, är dunderförkyld och har sovit illa de senaste tre nätterna pga hostan.
Tackar för grattiset Jenny! Ska hälsa lillan imorgon!
Oj vad kul! Nu ligger Ulrika snart och snusar liten bebis!!!
Grattis Martina och välkommen till lilla Unn! Härligt att allt gick bra, även om det ju gick lite snabbt. 
Men det blir en historia att berätta för tösen när hon blir större!
Själv är jag nu mest orolig för att prickarna som vi upptäckte på Alice mage igår kväll är vattkoppor. Det ser inte riktigt så ut, men det är ju jättesvårt att veta. Det kliar inte och har inte blivit riktiga blåsor än iaf. Det dumma är att jag inte vet om jag har haft det själv. Min ordentliga mamma har fyllt i datum för allt annat på mitt hälsokort, utom vattkoppor. Men samtidigt har jag ärr i armvecken efter nåt som jag själv minns att jag kliade sönder. Det kan dock ha verit tex röda hund som jag vet att jag haft. Det är ju iaf inte så bra att få vattkoppor när man är gravid, så håll tummarna att det är nåt annat!
Alice har varit utan blöja på dagtid sedan i julas, men hade den inte hemma heller under hela hösten. Men nattetid kommer det nog att dröja ett tag än. Vi testade två nätter för ett par månader sen, och första natten gick utan problem, men andra natten kissade hon ner allt två ggr i sömnen. Så vi insåg att vi får vänta lite och det känns inte som nåt stort problem.
Vi har oxå napproblemet här. Alice har gärna nappen dygnet runt. Har sett att barnen på dagis får ha napp, men Alice har det inte där, utom på vilan. Sova på dan kommer hon oxå få fortsätta med, hon behöver ofta det och det brukar inte störa nattsömen. Dessutom är det så skönt för mig att få en liten paus...
Vi var på UL i tisdags och fick se bebisen vinka lite till oss. Eftersom jag knappt har mage än - vet man inte om det ser man det inte - känns det ju bra att få se att det faktiskt var en liten där inne!
Låter härligt Ann - håller tummarna att det håller i sig så ni alla får sova gott framöver!
Vi har annars haft en rätt intensiv helg. Pysslat massor med trädgården (även om det kvappt syns ändå... suck vad mkt det är att göra!) varit och badat, varit på Liseberg och haft gemensamt barnkalas för alla barnen i föräldragruppen. (Dock inte hemma hos oss, vilket kändes rätt skönt.)
Vi har pratat en del med Alice om att lämna napparna till kaninerna på Liseberg och nu när vi skulle dit så var hon superbestämd att hon skulle göra det. Själv var jag mer tveksam efetrsom hon är så nappig just nu, men hon hade bestämt sig så det var ju bra. När vi kom dit så var det inte lika roligt, dock. Problemet var att hon fortfarande, precis som förra året, var lite rädd för kaninerna. Skapade ju lite problem... 
Så napparna fick följa med hem igen, men hon säger att hon ska lämna dem nästa gång. Hoppas det går bättre då. Kanske kan vi locka med oss nån kompis till henne som inte är rädd så det kan gå bättre...