
-
Tror faktiskt inte du får välja då MRSA är en rapporteringsskyldig smitta. Iom det så tror jag det är svår tatt neka ett prov ...Pulkåkarn skrev 2008-03-27 22:19:46 följande:Utan att det är klart vad som händer är jag inte säker på att jag skulle gå med på att odla vårt blivande barn.
-
"Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och skall anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet (SMI). MRSA är också en smittspårningspliktig sjukdom."
källa: www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/
"Det finns inga hinder för att ta emot besök eller att besöka andra i deras hem eller på andra ställen."
källa: www.slf.se/templates/AssociationPage.aspx
Där framgår också tips om hur man ska göra i hemmet. Men också att man är skylldig att uppge sin mRSA smitta vid tex sjukvård, fotvård osv MRSA kan även finnas hos våra husdjur och spridas den vägen.
-
Intressant också att smittrisken varierar beroende på vart smittan sitter. det kan ju dock vandra från ett ställe till ett annat.
"Indirekt och direkt kontaktsmitta dominerar. Patienter med sår, eksem eller andra hudlesioner är oftare spridare av MRSA än de som är näs- eller svalg bärare. Droppsmitta kan förekomma vid luftvägsinfektion och samtidig MRSA-kolonisation av luftvägarna. "
källa: www.slf.se/templates/AssociationPage.aspx -
Fast vid repporterings plikt så kan väl ändå en läkare kräva prov vid misstanke.Pulkåkarn skrev 2008-03-27 22:40:22 följande:Rapporteringen gäller känd smitta. Har man inte odlat så är den inte känd Det pågår vild debatt om odling av studenter som gör delar av sin utbildning utomlands om man måste odla sig när man kommer hem och om man kan få en anställning om man bär på MRSA. Så länge man inte odlar alla svenskfödda barn så skulle jag inte odla mitt adoptivbarn. Förutsatt att det inte har ett sår och behöver sjukvård vilket är ett annat senario.
Viktigt att minnas är ju dock att många kan bära på smittan utan att veta om det.
"Bärarskap utan kliniska symtom är vanligast."
källa: www.slf.se/templates/AssociationPage.aspx -
Cerdrica skrev 2008-03-27 22:53:43 följande:Man MÅSTE inte göra några som helst undersökningar på nyanlända adoptivbarn, allt är frivilligt. Däremot är man ju då troligen inte välkommen till tex BVC eller inom sjukvärd om man inte har gjort testerna.Ja fast det var ju inte riktigt det jag sa att man aldrig kan vägra. Utan att man ej kan vägra om läkaren anser att ökad risk föreligger och därmed vill ta ett prov. Därmed inte sag tatt det per automatik gäller alla adopterade barn. Kan ju tex vara om barnet vårdats mycket och länge på sjukhus innan hemkomst osv
När vår pojke undersöktes vid hemkomst tog man inte MRSA-test eftersom vi inte bad om det. Vi å andra sidan trodde att det togs automatiskt så det var ett missförstånd. Nu var han inte bärare men som sagt, vi fick kräva det och fick då reda på att det är föräldrarna som bestämmer helt vad som ska kollas.
Familjen vi åkte med vägrade ta vissa blodprover på sin dotter strax efter hemkomst då hon haft negativa upplevelser kring sjukhus. De avvaktade tills de varit hemma ett tag och hon kände sig tryggare med dem och allt nytt och de hade alltså full rätt att själv välja detta. -
Jag vet faktiskt inte ... beror ju på om sjukvården gör bedömningen att adoptionen i sig är en ökad risk då borde d eju kunna neka med det som grund men annars ... nä då skulle de ju kunna neka alla godtyckligt.
Samtidigt så kan det ju vara skönt att göra testet för då vet man ju hur man ska förhålla sig hemma. -
Hmmmm ja skulle jag säga även utan MRSA risk
Jag brukar tänka som så att MRSA finns nog säkert bra mycket mer än vad vi vet och utsätts nog ofta för en potentiell risk att smittas.
Men med vanlig god handhygien så som tvätt före och efter toa och mat samt då man känner sig skitig kommer man långt. Att inte peta i sår och då inte enbart pga MRSA utan för att sår skall läka ifred för att minska all risk för smitta där i. Att inte peta i några kroppsliga hålrum utan att ha tvättat händerna sedan man var ute. Att städa noga och ordentligt hemma så som toa och avlopp. Att då och då städa hela huset från topp till då med desinfekterande vatten (dock ej i för stor utsträckning iofs med tanke på "resistenrisken" - men jag vill ha ett rent hem jaja inte sterilt dock) kanske framför allt om man har hundar som kan dra med sig mycket roligt hem. Ja med det så tror jag att man kommer långt och inte behöver oroa sig.
Det är egentligen bara i jobbet som jag tänker extra nog på MRSA risken och använder barriärvård och goda hygienrutiner.