Varför blev pappan helt plötsligt oviktig?
Så här snart 2 år efter vårt barns födelse så funderar jag fortfarande på en sak...
Under hela graviditeten så tycker jag att man läser och hör från alla håll och kanter hur viktig den blivande pappan är. Han ska vara ett stöd under graviditeten och förlossningen. Han ska vara en närvarande pappa... Helst ska vi dela föräldradagarna lika mellan oss etc.
Den dag jag (eller kanske jag ska skriva vi?) födde vår dotter så var vi ensamma på förlossningen. Vår dotter föddes kl 19.31. Allt på förlossningen var jättebra och vi blev väl omhändertagna. Kl 22.00 fick jag åka upp på BB. Min man var med när vi kom upp på rummet (som jag delade med en annan kvinna). Han satt vid min säng och vi beundrade vårt lilla underverk och var självklart världens lyckligaste! Kl 22.40 kommer en barsk sköterska in till oss och säger att besökstiden minnsan var slut och det var dags för min man att åka hem.
3 timmar efter att min man blivit pappa är det alltså tack och hej - åk hem och kom tillbaka i morgon. Varför var han inte viktig längre? Han var ju oxå en stolt, glad och lycklig nybliven förälder som vill vara med sitt barn.
Någon mer som känt det så här?
Hade vi fött barn kl 8.00 på morgonen hade han ju fått vara med oss hela dagen?
Iefterhand så hade jag ju önskat att vi fått stanna kvar nere på förlossningen den natten eftersom vi ändå var ensamma där.
Vet att på många ställen får man komma till ett patienthotell direkt och då får man ju vara tillsammans.
Hur har det varit för er som legat på BB-avdelningar och fött barn på kvällen?
Skriv gärna vilket BB ni legat på! Jag låg i Varberg.