Jag har också två bonusbarn, på snart 13 och 15 år.
Sen har vi en gemensam son också på snart 16 månader 
Bor dina bonusbarn hos er?
Min mans söner bor här alla vardagar och en helg i månaden. Så tre helger i månaden är de hos sin mamma, men de räknar vårt hem som sitt "riktiga" hem.
jag är fin:
Oj, hur har det känts att ha varit med i deras liv sedan de var så små, gick det bra i början? Det kanske t o m är lättare när de är så små att de inte riktigt förstår, eller?
Pymsan:
Jag har ju inte med det att göra kanske, men har ni inte planer på gemensamma barn eller?
För när jag träffade min man var det ju ett frågetecken, vill han ha fler barn när han redan har två? Men han sa tidigt att han var helt OK med att skaffa fler barn för att han förstod ju om jag kanske ville det...
Nu dyker ju frågan upp om jag ev vill ha ytterligare ett barn.... 
Pymsan, eftersom barnen är så stora så tror jag det funkar bra.
Mina bonussöner är ju som galna i sin lillebror, de bara längtar efter att få lära honom spela fotboll
De är ju stora nog att förstå att de inte är rivaler utan att det är helt naturligt att en liten bebis tar upp mycket tid, utan att de betyder mindre för det.
Vi har ju t o m en alldeles utmärkt barnvakt i den äldste sonen som är 15 år
jag är fin:
Jag kan inte ens tänka mig att min son, som är 16 månader, skulle sitta och gosa med någon annan tjej, som på ett sätt "tar över" mammarollen då...det hade varit jättejobbigt.
Men det är ju en smäll man får ta i ett sånt läge och vad skönt att det har funkat så bra för er!
Jag tror också att om kärleken finns så växer den sig så stark att ni säkert har mer gemensamma mål nu än i början. Härligt att ni båda vill ha barn nu!
Min man var ju väldigt bitter på sin exfru som svek honom på ett hårt sätt, men här sitter vi nu, med barn och ring på fingret och är lyckligare än någonsin!
Pymsan, hur länge har ni varit ihop?
Ni har ju ingen tidspress, det är ju gott om tid, men jag förstår om du känner en längtan efter barn.
Vad är det som ska funka i ert liv för att det ska bli aktuellt med ett barn till? Det kanske funkar alldeles utmärkt redan nu?
Vad tycker hans barn om ett eventuellt syskon?
Kryztina:
När jag träffade min man så var hans söner 10 och 8 år och då hade de ganska lika villkor.
Men sen när den äldste närmade sig tonåren så började vi att dela på det lite mer, han fick vara uppe lite längre och fick lite mer pengar.
Men samtidigt så är det ju hur de hanterar saker som får avgöra, vi har ju t ex sagt att om skolarbetet kommer i skymundan för att de är trötta t ex, ja, då får de lägga sig tidigare oavsett vem som är äldst.
Så om 12-åringen är lite mer omogen kanske hon behöver lägga sig vid samma tidpunkt som lillebror, eller så klarar hon av att få vara uppe lite längre, det är ju bara ni som kan avgöra det.
Vi kände att vi var tvungna att sära på dem när de blev lite större och det har funkat jättebra.
jag är fin:
Jag hade också velat att min mans nya tjej hade tagit väl hand om mitt barn om vi någon gång hade skiljt oss. Även om det säkert svider i mammahjärtat så vill man ju att barnen ska ha det bra hos pappan!
Pymsan, det låter ju bra! Låt idén mogna hos honom så känner han sig säkert redo en vacker dag. Det kan ju ta tid att känna sig trygg igen efter en skilsmässa.
Att våga lita på och älska någon igen och därmed våga starta om!