JOBBIGT!!!!!!!!!!!!!!!!!!
"Hemskhet" och egoism är inga symptom på ADHD.
Det förekommer de mest märkliga uppfattningar om ADHD.
En del tror att alla med ADHD är debila bara för att samma symptom förekommer hos utvecklingsstörda eller svagbegåvade.
Andra tror att alla med ADHD är stökiga och kriminella.
ADHD har blivit ett ord man tar till när man inte vet vad problemet är.
ADHD innebär
problem att styra impulser
(typiskt symptom: avbryter i samtal, fyller i motpartens tal,
i värsta fall: slår till kompisen i st f att prata (mest barn))
problem att planera
(typiskt symptom: gör saker, t.ex. städar, helt ostrukturerat)
problem att bedöma avstånd (ingår ofta)
(typiskt symptom: ställer mjölken en bit utanför hyllan)
koncentrationsproblem
(typiskt symptom: läser en mening i boken, "fladdrar" sen i väg)
myror i brallan (tar sig fysiskt uttryck mest hos pojkar)
(typiskt symptom: rastlös, kan inte sitta still)
osv osv.
ADHD-symptom är såna saker om vilka det flesta brukar säga:
"Men så där är jag också". Skillnaden är att de flesta inte har problemen i sån omfattning att det direkt saboterar deras liv.
Det är som skillnaden mellan att vara lite astigmatisk eller nästintill blind.
Empatistörningar - nej.
"Hemskhet" - nej, om man inte med det avser röra, vilket personer med ADHD tyvärr har en tendens att lämna efter sig.
(Jag talar av erfarenhet - jag har själv ADHD och min sambo tycker just att jag är "hemsk". Jag vet dock inte vad du lägger in i begreppet.)
Din sambo kan mycket väl ha bekymmer av annan art som gör honom frånvarande, och egoismen kan bero på hans uppväxt.
Eller på Aspergers syndrom, som innefattar empatistörningar.
Och min kollegas brors fru har en borderline-störning,
och hon är vad jag skulle beskriva som hemsk och egoistisk.
Who knows.
Du har absolut min sympati, men de mediciner som kan hjälpa mot ADHD lär inte minska hans egoism.
Mvh,
Kajsa