Walldorf pedagogik

Här diskuteras det just nu: www.vof.se/forum/viewtopic.php

Av det lilla jag läst så har jag dock väldigt svårt att se vad frågan gör i vetenskapsdelen här på FL, ockult verkar passa bättre.

Jupp - men det är lätt att ta fel

Hur många kan redogöra för skillnaden mellan ekologisk och biodynamisk

Den enda erfarenhet jag har av walldorfpedagogik är en bekant vars barn gick i walldorf. Hon berättade stolt om hur lyhörda för barnens olika utvecklingsperioder man är inom waldorf, fortsatte sedan med att berätta om den så kallade husbyggarperioden som alla 12-åringar kommer i, då de absolut vill bygga ett hus. Vi tittade på den fina stora kojan som byggts. Sedan, utan paus berättade hon hur jobbigt alla föräldrar hade haft med bygget av sagda koja....

Waldorf bygger på Rudolf Steiners ideer och är nedlusat med konstiga ideer om andar i tvapparater, änglar, rasism etc.

Rekomenderar också att kika på vof:s hemsida. Sedan vet jag att det nydligen publicerats en artikel i Humanisternas tidning om waldorf.

www.thewitch.se - hon har iaf personliga erfarenheter av det.

Ja, nu hittade jag Patriks artikel:

www.humanisten.se/lasartikel.php

Waldorfpedagogik är influerat av antroposofi som betyder "kunskap om människan".
Något om andar i TV apparater har jag aldrig hört talas om, däremot en rekomendation att vara medveten om hur TV tittande påverkar. Vilket skulle kunna vara en tråd i sig att diskutera.
Ockult har jag inte uppfattat det, men alla ser vi olika saker.
Har inte läst igenom de sidor som det är länkar till ovan utan bara som hastigast ögnat igenom första delarna, men ska försöka ta mig tid att läsa hela. Vet att under 70 -talet levde mycket från "flower-power" rörelsen kvar inom waldorfpedagogik och det har satt sina spår och har gjort att det än i dag finns många fördommar om w.pedagogik.
Det "odlaren" verkar ha gått igenom är ju tragiskt, tyvärr finns oansvariga och knepiga föräldrar på många ställen i samhället inte bara inom waldorfpedagogiken.
Undrar vad du TS vill veta? Jag kan inte allt men vet lite iaf.
Kan förresten tipsa om en avhandling gjord av bla. Bo Dahlin på Karlstad universitet där man bla. titta på vilka elever som studerar vidare på högre nivå efter gymnasiet och man sett att just elever från waldorfskolor läser vidare i större utsträckning än elever från kommunala skolor. Mkt. intressant läsning om man orkar.

AJS; dessvärre är det inte alla som har sina barn på Waldorf som sätter sig in i tankesättet och Steiners ideer. Rekomenderar att läsa artikeln jag länkade till.

jag gick på Waldorf skola hela låg och mellanstadiet. tyckte det var grymt bra

Jag tror det stämmer bra att inte alla sätter sig in i vad det innebär med waldorf innan de väljer det för sina barn, därav tror jag att det lätt blir fel eftersom man inte vet vad man valt och förväntningarna stämmer inte med verkligheten.
Undrar vad "tankesättet" innebär för dig, knorpan, extremister finns inom alla rörelser och även inom waldorf. Blir lite nyfiken på vad du har för personliga erfarenheter av waldorf.
Jag tycker det är viktigt i sådana här diskussioner att inte göra enskilda personers erfarenheter till sanningar som sedan blir norm för hur något fungerar.

Jag skall absolut försöka prioritera min tid till att läsa artiklarna ovan.

Juice84: kul att höra ngt positivt, har du något speciellt du tyckte var bra? Varför slutade du?

AJS; Jag har inga personliga erfarenheter så tillvida att jag inte gått i Waldorf. Känner folk som gjort det/haft sina barn där men håller till fullo med om att enskilda fall inte är det intressanta både om man ser till personer med posetiva erfarenheter eller som "odlaren". Däremot är jag påläst om Rudolf Steiner, antroposofi, homeopati och Waldorf. Du undrar vad "tankesättet" betyder för mig, jag vet inte riktigt vad du menar. Det är nog enklare än så, har man läst på om Steiner så vet man Walorf grundar sig på antroposofin alltså en "andevetenskap" (Steiners egna ordval)och innehåller massvis med i mina ögon egendomligheter som att barn under 7 år absolut inte får lära sig skriva och läsa (skadligt), tro på reinkarnation och karmalagar, att det är skadligt med kritiskt tänkande innan man är 14 år etc etc. Det handlar alltså inte om vissa extrimister utan om grunden till Waldorf och det man lär ut på de Steinerskolor som utbildar Waldorflärare. Vi talar inte om en pedagogik som bygger på vetenskap (eller för den delen filosofi) utan om en religon.

Ergo; Waldorf torde vara en religös friskola och inte en pedagogisk inriktning.

Min erfarenhet av waldorfpedagogik i skolan är inte att barn inte får läsa och skriva för sju års ålder så länge viljan kommer från barnet själv, men sen är det ju olika hur man arbetar på olika ställen.
Ang. kritiskt tänkande så var ju det något som Steiner själv uppmuntade till. Han ville inte att människor skulle tro på det han sa utan själva ta reda på om de tyckte stämde. Av de barn jag möter som går i w.skola är just det kritiska tänkandet välutvecklat.
Jag har nu läst artikeln i Humanisten och kan väl inte säga mer om den att det är en persons upplevelser av en (kort eller lång?)tid i waldorfskola, det är inte min uppfattning eller upplevelse. Har inte på något annat ställe mött så kreativa, fritt tänkande barn som just på w.skola. Men förstås det är ju min personliga erfarenhet.
Så vitt jag vet är waldorf enligt skolverket en pedagogisk inriktning och inte en religiös friskola. Men jag kan ha fel...
Jag tror att waldorfpedagogiken är inne i ett förändringsskede, mycket gammalt har hängt med länge, en del vill fortsätta hålla kvar vid det gamla och motsätter sig förändring. Andra arbetar för att anpassa pedagogiken till det moderna samhälle vi lever i. Jag är alldeles säker på att det finns extremister även inom w.pedagogik, där man driver saker på en nivå som inte är representativt för de människor jag kommit i kontakt med.

"Så vitt jag vet är waldorf enligt skolverket en pedagogisk inriktning och inte en religiös friskola. Men jag kan ha fel..."

Du har rätt men jag tycker att det borde klassas som religös friskola.

Och nej, Patriks artikel i Humanisten grundas inte bara på personliga erfarenheter utan på att han är väldigt påläst i ämnet.

Och nej, Steiner har själv utrykt att före 14 års ålder är det inte bra med kritiskt tänkande.

Det är kul att du har bra erfarenheter (ingen borde råka illa ut i sin skola) men trots dettta är allt jag nämt och det Patrik skriver grundat på det man lär ut på Steinerskolor (där Waldorflärare utbildas) och på Steiners egna texter. Och visst har antroposofin och Waldorf tagit avstånd till en del av Steiners tankar såsom rasism. Men givetvis är inte alla Steiners ideer borta, då vore det väl inte Waldorf?

min son ska börja nu 1.a klass till hösten på walldorf Martinskolan. jag hoppas han ska trivas med det.

mitt x hans far gick själv i den skolan och han trivdes bra.
Man ska nog vara rätt öppen för den och liksom glömma lite hur det är i vanliga skolor. Annars tror jag att barnet blirr lätt förrvirrad när man börjar ifrågasätta vad dem gör i skolan osv.

Nu är det i alla fall inte möjligt att utbilda sig till waldorflärare på stockholms universitet - dette eftersom kursplanerna visats sig inte vila på en vetenskaplig grund

(näh - de vilar ju på att Steiner sade att saker var på ett visst sätt - utan hänvisning till något annat än personligt tyckande )

Ref: www.science.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp&a=41407 - protokollet från 20080604

När man "tror" saker och tycker med hänvisning till det - då är det religion - därav namnet - tro.
När man "vet" saker och kan återskapa detta med likadana förhållanden varje gång - då är det vetenskapligt - därav namnet - VETenskap...

Jag och min fru har ganska nyligen flyttat vår dotter från Lilla Ellen Key, som är en förskola som följer waldorfpedagogiken, till en kommunal förskola med traditionell pedagogik. Jag vill med detta inlägg varna lite för pedagogiken och förskolan, men jag förstår att det säkerligen finns sådana med positiva erfarenheter också. 

En viktig anledningen till att vi valde Lilla Ellen Key från början var att vi tyckte att verksamheten upplevdes lugnare än de kommunala förskolor vi besökt som verkade stökiga. Vi gjorde ett besök på Lilla Ellen Key och fick en introduktion till verksamheten av en ambitiös och engagerad pedagog, och upplevde att miljön var harmonisk. Vi hade läst på nätet att waldorfpedagogiken kunde vara lite ovetenskaplig, så vi kände oss inte helt säkra på vad vi skulle tycka om pedagogiken.

När vår dotter sedan gick på förskolan så blev vi väldigt negativt överraskade av flera saker. Vi upplevde att barnen hade tråkigt på förskolan. Leksakerna var få och upplevdes mycket tråkigare än leksaker som man köper i vanliga butiker. Waldorfpedagogerna kunde argumentera att figurerna inte skulle likna något speciellt för mycket, utan skulle kunna fantiseras vara olika saker beroende på lek, och detta skulle stimulera barnens fantasi. Vi tyckte att vår dotters fantasi stimulerades mycket mera av de leksaker hon hade hemma som faktiskt hjälpte hennes fantasi på traven. Det fanns en pedagog på förskolan som faktiskt kunde levandegöra dessa figurer för barnen men tyvärr hade inte hon vår dotters grupp.

Dessutom upplevde vi att tillvaron som helhet för barnen var dåligt varierad. Det gjordes inga utflykter för de små barnen (de äldre gick till samma äng varje fredag på sommaren). Det verkade inte finnas några rum avsedda för specifika ändamål som kuddrum eller målarrum som kunde ha varierat tillvaron. Det genomfördes inte någon sångssamling eller dylikt varje dag. Barnen var inne i ett litet rum en stund, sedan var det testund, och sedan gick barnen ut i typ 2 timmar oavsett väderlek. Lekarna som pågick i det lilla rummet var snarlika varje dag. T.ex. skulle någon oformlig tygbit rullas ihop och föreställa en bulle eller dylikt.

Det fanns nästan inga böcker på förskolan. Detta verkar vara ett lite känsligt ämne för dem. Frågar man dem om varför det inte finns så mycket böcker så kommer någon svepande formulering som att det inte hör till förskolans koncept att läsa en massa böcker, eller att den lilla tid som finns att tillgå måste användas för att stimulera de sociala interaktionen barnen emellan och får inte förslösas på bokläsning. Bokläsning är det bästa vår dotter vet. Dessutom vet jag att vetenskapen säger att det är viktigt för barns tidiga språkutveckling med högläsning, men det verkar som att waldorfpedagogiken har svårt att ta till sig modern vetenskap. Det verkar som att man resonerar som att waldorfpedagogiken redan är en beprövad och framgångsrik pedagogik som den är.

Vi upplevde inte att man ville lära barnen särskilt mycket. Man ville lära barnen ta hand om sig själva. Barn skulle lära sig att vara utan blöja och de skulle lära sig att hjälpa till med sin egen avklädning och påklädning och det är väl bra med det. Däremot upplevde vi att det saknades förmåga att nyttja barns intresse att lära sig andra saker. Vi upplever att vår dotter är intresserad av att lära sig om bokstäver, siffror, rita, cykla osv, fast hon är så liten, och själva så uppmuntrar vi allt sådant så länge det är hon själv som tar initiativ till det och själv vill lära sig genom leken.

Vi flyttade henne nyligen till en kommunal förskola och vi blev så glada när vi märkte hur förtjusta pedagogerna på den kommunala förskolan verkade över henne. De verkade tycka att det var roligt att hon var så busig och att hon var så duktig på att klättra och de var väldigt förvånade över hur duktig hon var på att prata fast hon var så liten och de tyckte att hon var så söt. Och det är precis den typen av positiva reaktioner hon brukar få. Men så här i efterhand kan vi faktiskt inte påminna oss om att att man någonsin sade något positivt om henne på Lilla Ellen Key! Där pratade man istället om att hon var svår att disciplinera, klättrade för mycket, inte åt maten med bestick osv. Detta är förvisso sant, vi tycker att det är ok att hon äter med händerna fast hon är 2 år gammal, men det är också sant att hon är väldigt långt framme språkligt (pratade 8-10 ordsmeningar före 2 års ålder, räknar till 15, sådant som hon lärt sig hemma!), hon är långt framme fin och särskilt grovmotoriskt (vi tog henne till lekland på helgerna), men detta sades aldrig på förskolan. När vi någon gång fiskade efter beröm för hennes språk eller hennes vilja att lära så såg de mest förvånade ut och sa: Tycker ni det?