tecken på överstimulans

puffar upp detta! vi har haft en lång dag i stan och nu är han uppenbart besvärad av nåt och jag förstår inte alls vad han vill, inte äta (men gärna bita hårt i bröstvårtan), inte ligga ner, inte gå runt på axeln, inte babysittern, nappen spottar han ut så det flyger över hela rummet.. han liksom vrider huvet fram och tillbaka hela tiden jättesnabbt och spänner hela kroppen och slår med armarna så han slår sig själv i ansiktet. började med detta sekunden vi kom innanför dörrn..??

Jag vet inte riktigt heller men vår skrutt betedde sig väldigt märkligt i ungefär samma ålder när vi varit på stan ett par timmar och han fått myyyycket nya intryck. Han hade svårt att koppla av verkade det som och sov väldigt oroligt. När vi var ute på stan så verkade det ok men det blev jobbigt när vi kom hem.

Hoppas att någon annan vet...

hej! på min bvc sa dom att ett när ett barn vänder bort blicken är det överstimulerat och vill ligga i lugn och ro utan ögonkontakt och en massa leksaker. Helt enkelt uppleva världen själv en stund. massa att ta in.

min lilla tjej kunde också bli så ibland, jag satte pålugn musik och bar henne så jag hade hennes ansikte mot mitt och vaggade långsamt i takt till musiken fram och tillbaka och ev sjöng jag lugnt i hennes öra. Funkade på henne, hon brukade somna.

Min dotter och hennes kusin blev båda väldigt skrikiga på kvällen efter att de varit utsatta för mycket nya intryck under dagen. Jag försökte vara mer uppmärksam på stökiga situationer och ibland kunde jag se beteendet ni nämner, att vända bort huvudet, men oftast kom jag inte på förrän efteråt att det visst hade blivit för mycket för henne.

Min son skrek hysteriskt och fick svårt att somna när han blev överstimulerad. När han väl somnade så sov han oroligt och vaknade oftare än vad han gjorde annars.

Ok går runt nu med honom i bärselen han verkar lugna sig fastän han grymtar och rycker till då och då. Han är väldigt lugn annars så inte van vid detta. och som du säger trasan, allt verkade ok när vi var ute. knepigt att veta då när det blir för mkt..

barn kan till o med bli lite rädda om dem ser en massa folk på stan till ex.. och då kan dem reagera senare på kvällen till o med och bli väldigt ledsna... har läst det i en baby tidning

Min lilla blev också lätt överstimulerad, och det började just i den åldern. Vi blev lite oroliga, eftersom det kom ganska plötsligt och vi inte riktigt förstod vad hon ville, men det var ju det att hon börjat ta till sig mer av det som var omkring henne, och det blev uppenbarligen lite för rörigt och jobbigt ibland. Hon slängde med huvudet, kunde inte fokusera på att äta, var alldeles matt samtidigt som hon vägrade somna och skrek istället. Vi försökte få henne att dia (eftersom hon verkade hungrig), men kom efter ett tag på att om hon inte diade ganska direkt så var det bättre att försöka lugna henne istället för att jaga upp henne ännu mer med att desperat försöka förstå vad hon ville. Någon kväll fick vi vagga i en timme innan hon lugnade ner sig, men oftast gick det snabbare. Det gällde bara att vara konsekvent och lugn och ta bort så mycket sinnesintryck som möjligt, sitta i ett dunkelt rum och hålla henne nära. Nu är hon snart tre månader och har nog lärt sig hantera världen bättre, för hon blir inte riktigt så där övertrött längre. Vi har lärt oss hantera henne också. Problemet i början var att vi blev frustrerade för att vi inte förstod henne, och så smittade vår stress av sig ännu mer. Nu bara lugnar vi istället.