Är det skönare med större kuk???

Hur, utifrån TS, tänker man sig då att det här väljandet skulle gå till? Jag ser liksom hur de potentiella dejterna står uppradade  och nån går där med tumstocken, stackars dem... Inte så lite objekifierande...Näää, skämt å sido.
Jag har svarat i liknande trådar förut och vet inte varför jag framhärdar för bekräftelsebehovet verkar aldrig bli uppfyllt... Men nej, kukstorlek är överhuvudtaget inte ett av kriterierna för huruvida det blir fortsatt dejtade för min del.
Min attraktion för en man vilar på helt andra kriterier och underbart sex kan man ha tillsammans till och med utan att kuken, stor eller liten är inblandad (även om den naturligtvis är både välkommen och önskvärd i leken)...

Det stämmer säkert för vissa.
I mitt fall, när vi kommit så långt så att jag får se den, då är jag redan kåt så det räcker, vill jag lova.
Jag tänder på att han blir kåt på mig och det märker jag ju på blicken, intensiteten i hur han rör vid mig, andhämtningen. Ståndet förhöjer såklart och bidrar till helhetsupplevelsen, men i de här trådarna tenderar det att låta som om sexet enbart handlar om en kuk, liksom. Jag vill ha den härliga mannen, inte bara kuken!

Å, tack. Vad fint sagt av dig. Och ja, jag hoppas ich tror att jag har det.

Jag har haft en fantastisk grogrund i ett lååångt förhållande grundat på kärlek, ömsesidig respekt och trygghet som fick oss båda att blomma ut...

När jag blev ensam kvar tänkte jag, trots god självkänsla, att jag aldrig skulle kunna träffa någon annan, älska någon annan och att ingen skulle kunna gilla mig. Min man älskade allt hos mig. Varenda skavank, varenda ärr, varenda valk, allt med min kropp symboliserade ju vårt liv tillsammans. Inget av det skulle någon annan se hos mig...

Men sedan blev längtan efter honom, efter sex och efter lust och glädje så stark att jag struntade i allt det där, klädde mig snyggt och intalade mig själv att jag är snyggast och sexigast i stan och vips så fanns det en karl som JAG ville ha... Så det var ju bara att tala om det för vederbörande då. Och vet ni vad; han tycker att jag är både snygg och sexig. 

Så mitt mission är att få andra att må bra i sig själva och tycka om sig själva. För det är där det börjar.
Och livet är ALLDELES för kort för att dväljas i bitterhet.
Sluta fundera på kukstorlek, bröststorlek, kilon och var de sitter och andra ytliga attribut. Älska era  kroppar, det är era tempel och ut och LEV era bästa liv, alla!

Förlåt för O.T...

Tvivla på du om du mår bättre av det.

Men trot eller ej, kärlek och attraktion kan växa och frodas trots eller kanske tack vare ibland, sjukdomar, skador och andra svårigheter ett par går igenom. I ljuset av detta: En liten, men fullt funktionell penis, varför skulle det vara ett hinder egentligen? 

Nu är det väl ytterst ovanligt med erigerade penisar av storlek som mitt lillfinger, men sitter den bara på rätt karl så lovar jag att han skulle få lära sig att ta mig till sjunde himlen och han skulle sannolikt bli rätt nöjd han med. Over and out.

Hur en man tar MIG till sjunde himlen, det är väl ändå JAG bäst på att lära ut. Självklart förväntar jag mig att han talar om hur han vill ha det för att nå dit också. Jag lovar att göra mitt bästa!
Sluta försöka hitta något könskrig här! Jag vill ju att alla ska må bra och tycka om sig själva. Sexighet bottnar i självkänsla. Det är väl inget att gnälla över? 

Äh. Det vore ju för sorgligt om man var lika blyg och tafatt efter 40 som vid 16 års ålder. Någon utveckling lär det väl förhoppningsvis ha skett även på det sexuella planet.
Men ja, ja. Det finns någon för alla smaker, vare dig man gillar Tabitha, ljuva disneyprinsessor eller något däremellan dvs helt vanliga, härliga kvinnor.
OCh jag, jag håller mig till trygga karlar som uppskattar mig för den jag är. Alla nöjda.

Ja, om man väljer att tolka inläggen som fan läser bibeln.