Någon liksom jag som lider av svår panikångest?
detta är tänkt som en diskutionstråd om just den vidriga sjukdomen panikångest.
Alltså, en ganska "personlig" tråd, där man får vara beredd på frågor!
Kan vara skönt att skriva av sig ibland och ventilera sina tankar/känslor och ångesten.
VIKTIGT att inte stänga in sig själv med sin ångest. Prata om den, det är inget konstigt!
jag kan ju börja....
jag har haft denna sjukdom sen barndomen, men det har ökat avsevärt de senaste 10 åren. Medicinerar nu!
Är nu gravid och har sedan dess fått ännu mer PÅ, förmodligen för att det händer så enormt mkt i kroppen.
För mig är det rädslan/känslan av att inte kunna andas, rädd att bli itvingad något att äta/dricka (mest har min PÅ med dryck att göra). Konstigt kan tyckas. Vet inte vad det beror på. Värre blir det om det blåser mkt, om jag är förkyld ex.
berättar gärna mer om någon undrar nåt.
Japp, jag har svår panikångst...går på konjektiv beteèndeterapi just nu...har bara varit där 2 gånger, så vi får väl se 
här är en till med panikångest
Jag har också panikångest. Om jag tänker tillbaka så har jag nog alltid haft det men jag har alltid slättat över det med att jag är blyg och dylikt.
Jag vet inte riktigt vad panikångest innebär men kan nog sålla mig till er..
hallå!
svårt att beskriva hur en panikångest attack yttrar sig. - tryck över bröstet, lite jobbigt att andas, hjärnan är inte riktigt med, panikkänsla som gör att man inte kan hantera den situation man befinner sig i, yrrar runt och vill bara fly. Kan varken sitta eller ligga. Nästan så man hyperventilerar.
mm, de va nog en beskrivning av hur det är för mig iaf.
Känner du igen detta lovenotyou?'
ha det bra allihop!