blombukett: Ja det var värst vilken pärs! Men nu är det gjort, och jag hoppas att du snart känner dig helt återställd! *styrkekram*
Själv var jag idag hos kirurgen på KS för att prata om det här med operation. Han tyckte att jag skulle skippa operation och medicinera istället. Anledningen till att han tycker det är att jag inte mår dåligt av sjukdomen, har svarat bra på medicinen hittills, och är förhållandevis ung och "har många år än på mig att skaffa barn". Samt att det ju faktiskt finns vissa risker med att operera. Visst, enda anledningen till att jag vill göra operationen är det faktum att jag vill kunna bli gravid igen utan att behöva vänta 18 månader. Jag är ju ändå 32 år, och har dessutom haft två MA:n (i v. 12), så det var ju inte en baggis för oss att skaffa barn heller. Gud vet hur lång tid det kan ta att skaffa syskon. Och sen är det ju så att även om man kör medicinering i 18 månader, så kan ju sjukdomen komma tillbaka och då är man tillbaka på ruta 1!
Men trots att jag nu fått höra att det kan bli komplikationer, så är ändå största delen av mig beredd att genomgå det. Det som jag ser som allra läskigast är att man faktiskt kan förlora rösten, om man har en jäkla otur. Så jag ska ta en ordentlig funderare över sommaren!
Ni som genomgått operationen - hur pass syns ärret, i början och efter ett par år?
Sofiefitness - har du bild på ditt ärr? Skönt att du fick rösten tillbaka!
