Att spricka mycket...

Hej! Förstår precis hur du känner det, det va min största fasa innan förlossningen med, jag struntade i allt annat men att spricka va för mig det värsta som kunde hända! Nu sprack jag ingenting, fick nån lite bristning men inget som behövdes sys.. Att man spricker hela vägen runt är ganska ovanligt ändå, visst hör man om dom som det hänt men enligt min bm så är det inte många som gör det. Och om du spricker så känner man det inte (säger dom som gjort det) smärtan och allt man är uppe i gör att man oftast inte känner det. Huden är töjbar där nere (man anar faktiskt inte hur mycket förens man ligger där) så om det inte går för fort så brukar bm kunna hjälpa till för att undvika detta..

jag var livrädd för att spricka och skrev det i mitt förlossningsbrev. barnmorskan hjälpte mig med ställningar och guidade mig med hur jag skulle krysta, sen gjorde hon en grej som var obehaglig men som tydligen är ett knep barnmorskor har för sig för att man inte ska spricka: hon stoppade in fingrarna mellan barnets huvud och slidväggen. ont gjorde det men det hjälpte. jag sprack inte någonting. jag är så tacksam för det.

Med min första så sprack jag jätte mycket,läkaren vägrade att tala om hur många stygn han sydde..Men med den sista så sprack jag inget hon vägde 4380 och var 52lång.Barnmorskan hjälpte mig,hon guidade mig med krystningar mm.Och hon stoppade också in fingrarna mellan barnets huvud och slidväggen,men jag kände ingenting för jag var bedövad.Tala om att du är orolig så hjälper dom dig..

Jag fick sfinkterruptur men jag kan lugna dig genom att säga att jag kände det inte alls, jag var bedövad av EDA:n och jag råkade ut för det därför att de var tvugna att använda sugklocka + att jag var tvungen att krysta som en galning eftersom bebin fort måste ut pga. sjunkande hjärtverksamhet.
Först efteråt gjorde det ont och jag kunde inte sitta på 1 vecka, men det läker så himla snabbt där nere så nu är jag som vanligt igen.

Jag fick total sfinkterruptur o nu med andra barnet i magen är jag livrädd för att få det igen.
Det var skitjobbigt efteråt....för mig tog det mer än en vecka att läka. Å jag känner mig fortfarande inte helt återställd nu två år senare.
Enligt min bm är det ganska vanligt att det händer ( till skillnad mot vad andra skriver här).

Är i valet o kvalet nu.
Snitt eller riskera en ny ruptur...ja vad är värst.

MEN alla upplever ju det här med att spricka olika...så vi får hoppas att du slipper spricka för mycket. Och om du gör det...att du återhämtar dig ganska snabbt.
Tänk på vad du får för "besväret" !
Lycka till!

Jag håller fullt med dig! Är nu oxå i valet o kvalet....
Men det tog 7mån för mig att bli bra. Fick gå till en uroterafpeft (stavning???)
Som hjälpte mig jätte mkt!
Har nu + igen och rädslan kom direkt!
Ska få komma o prata m min
bm.
Så ont jag hade efteråt....

Jag fick en broschyr av min bm där det stod att man de sista två veckorna ska ta någon olja eller dyl och "mjuka up" strängen för att motverkar sprickning. Kanske värt att testa?

Det är ju 7-8% av alla förstföderskor som får en allvarlig underlivsbristning i samband med förlossningen. Men av dem är det bara en fjärdedel som får bestående men, dvs under 2%. Så risken är ju inte gigantisk även om den finns där.

skriver med stora boxtäver för att detta är viktigt ang denna tråd.

JAG HAR HÖRT ATT OM MAN INTE VILL SPRICKA NEDÅT SKA MAN 6V INNAN BF, VARJE DAG STOPPA IN ETT ELLER FLERA FINGRAR I SLIDAN OCH TRYCKA FÖRSIKTIGT NEDÅT, SÅ ATT DET TÖJS. MÅNGA SÄGER ATT DETTA HJÄLPER. ETT LITET TIPS BARA :)

Jag sprack hela vägen o blev sydd både invändigt o utvändigt. Det gjorde inte ont o jag var inte rädd för det innan heller. Dock var det lite jobbigare efteråt, man måste vara noggrann med att spola av varje gång man kissade o det var svårt att sitta ordentligt. Sen tyckte jag det killade o stack hela tiden, trots att såret såg jätte fint ut o det har läkt bra. Man får räkna med att det tar tid att läka.

Jag förstår precis hur du känner TS. Jag var också livrädd för att få en såkallad sfinkterruptur. Men du får inte glömma att slidan är väldigt väldigt elastisk och dom flesta drabbas inte av en sfinkterruptur. Själv sprack jag och fick bli sydd med två stygn utvändigt och fyra stygn invändigt. Var verkligen rädd för att bli sydd, men har du klarat att få ut bebben så behöver du inte oroa dig. Förlossningen är värre än sutureringen. Det gör tex mer ont när huvudet ska ut än när dom syr dig efteråt. Det kommer säkert gå bra ska du se. Oroa dig inte för mkt.

Det var min stora skräck på förra förlossningen.
Jag låg och sa :Spricker jag nu? Nu spricker jag nog!
Barnmorskan lugnade mig och sa att jag inte gjorde det.
När bebisen var ute så var jag glad eftesom jag inte sprack något så skulle jag ju slippa att sys.
Det var ju såklart en lögn barnmorskan hade dragit till med.
Men allt som allt blev det ändå bara 3 stygn invändigt.
Och ärligt talat så kände jag varken att jag sprack eller blev sydd. (Skrev i förlossningsbrevet att jag absolut ville ha ordentligt bedövad om jag skulle behöva sys.)

Jag var också jätteorolig för att spricka. Eftersom det blev lite bråttom så klippte de en bit för att det skulle gå fortare för henne att komma ut. Då klipper de lite snett bakåt så att man inte spricker upp till analhålet. Det tog inte lång tid innan jag var som vanligt där nere igen=)

Oroa dig inte, det är ovanligt att man spricker så mycket. Oftast får man bara en bristning.

Kram på dig

jag fick inte en skråma.

Under förlossningen är det viktigt att man lyssnar på sin bm och inte trycker när man inte ska trycka. Bm brukar vara duktiga på att hjälpa en med krystningarna så att man gör rätt! Tala om för din bm att du är orolig för att spricka så hjälper hon dig så gott det går.
Jag blev sydd lite här och där efter förlossningen men det var inget jag besvärades av, hade lite ont de första dagarna men det hade jag nog haft utan bristningarna också.

Det går nog bra ska du se, huden är mer töjbar än vad man tror!

jo jag har 4 dagar kvar o jag funderar med på att spricka. men klart man kan inte trycka på när man själv känner för det för då går det ju snett, men ah :) men fasen ungen måsta väll oxå vara ganska stor för att man ska kunna spricka så mkt ? hmm ..:)