Tråden för oss äggdonatorer 5

Det är något konstigt med forumet idag, först funkade det inte alls och sen försvann inlägget jag skrev (om jag nu inte var så dum så jag råkade posta det i en annan tråd :))

I alla fall var jag på sjukhuset idag för uppföljning. Kunde ha ringt tidigare för att få reda på resultatet men tyckte det kändes bättre att vänta, även om någon blir gravid kan det ju bli missfall så här i början.

En brev gravid! :) Känns bra så jag inte mått dåligt i onödan (då tänker jag på de 2 veckorna innan, under och efter äggplockning).

Jag frågade hur många ägg jag hade haft eftersom det såg ut som 21 äggblåsor på ultraljudet innan plock och jag undrade om det var så många. Jag hade 31(!) ägg. Där kan man snacka om överstimulerad. Inte konstigt att jag kände mig hur svullen som helst både före och efter plock.

Såg en kändis i väntrummet och tänkte att "Wow! Jag måste be om hans autograf" men sedan kom jag på att han sitter i ett väntrum för ofrivilligt barnlösa och hans fru är iväg på något, är nog inte rätt läge nu..

Så det var kul att det lyckades med en i alla fall, det andra paret har ju en hel del ägg i frysen för framtiden. Ska donera igen i september.

Tack :) Det känns roligt att kunna hjälpa någon och man vet ju att barnet är efterlängtat. När får du reda på hur din donation gått Mjölk?

Jag donerar till någon okänd. Jag ser det inte som mitt barn och jag är medveten om att jag kanske (förmodligen?) aldrig kommer träffa det. Om barnet väljer att söka upp mig skulle jag se det som en glad överraskning men om det inte gör det så är det inget att göra åt, det får man räkna med.

Om jag hade donerat till en släkting vet jag inte hur jag hade tänkt. Där hade det nog varit större chans att jag såg det som delvis mitt eftersom man träffar barnet och kan se vilka likheter det har med en själv, när man donerar till någon okänd vet man ju ingenting om barnet, inte ens vilket kön det har.

Får ni inte lov att ta emot äggdonation från någon okänd? Alltså så som vi i tråden donerar borde väl ni få lov att vara mottagare? Kan inte riktigt åldersgränserna...

"Tyvärr" eller vad man ska säga är jag redan donator på just SU så det finns nog ingen möjlighet att jag kan donera mer än vad jag gör (september nästa gång), annars hade jag gärna hjälpt er!

Ja det är klart att det ÄR mitt barn genetiskt men jag bär det inte i nio månader, jag föder det inte, jag uppfostrar det inte, jag träffar det inte under minst dess 18 första levnadsår. Så utan mottagarmamman skulle det aldrig bli till. Börjar man som donator se sig som "förälder" åt barnet är det inte bra utan man måste vara på det klara med att man kanske aldrig får träffa barnet som jag skrev i mitt inlägg.

Mjölk: Fick du reda på hur donationen gått? Iofs om du hade fått det hade du kanske skrivit det redan :)

Jag tycker du har en bra poäng där. Jag skulle också vilja att föräldrarna är tvungna att berätta för barnet hur det blivit till. Det känns som att min insats förringas annars. Inte för att jag ser mig som en hjälte men det var ändå en process att gå igenom med nässpray, klimakteriesymptom med huvudvärk och vallningar, sprutor och enormt svullen mage pga alla äggblåsor (riktigt kul att åka skidor 6-2 dagar innan plock med det :/ ), smärtsam äggplockning och ont en vecka därefter. Om de inte säger något om det till barnet känns det som att de inte är vidare tacksamma över det jag ändå gått igenom för deras skull. Men jag tror nog de flesta föräldrar gör det. Hoppas i alla fall.

Tänkte bara nämna att på Sahlgrenska får man 4000kr. Om man haft större utlägg än det, t.ex. för inkomstbortfall, resor mm. så får man spara kvitton och får sedan ersättning för allting.

Kul att höra att sprutandet går bra :) Jag tog också 150 i 4 dagar har jag för mig, sedan 112.5 i 2 dagar och sedan ägglossningssprutan (tror jag). De rekommenderade ju att man skulle ta sprutan på kvällen men det glömde jag helt bort så jag tog den vid 12-tiden på dagen men eftersom jag ändå blev överstimulerad verkade det inte spela särskilt stor roll. Ska bli kul att höra hur blodprovet gick. Ska du inte göra ultraljud? Jag fick göra det efter 4 dagar har jag för mig..

lillasnurre: Ska bli kul att höra hur det gick för dig med plockiningen :) 9 äggblåsor är ju inte alls särskilt dåligt, det är bara att hoppas att det är bra kvalitet på dem :) Fast det kanske har blivit fler tills plockningen idag?

Interrupted: Vad skoj, jag ska också sätta igång igen efter semestrarna på Sahlgrenska. Är du blodgivare? Om inte måste man vänta 6 mån (är det va?) på hiv-provet.

Believer: Jag tycker inte det viktigaste att fundera över är själva behandlingen. Nässprayen är inte särskilt svår att ta och vad det gäller sprutor tror jag du kommer vänja dig snabbt. Om diabetikerna är tvingade och klarar att sticka sig själva så klarar du det med! :) Det gör inte särskilt ont eftersom nålen är så himla tunn. Ibland kände jag knappt att jag stack in den alls. Man tar sprutan en gång om dagen i ca 5-6 dagar. Sedan tar man en ägglossningsspruta sista dagen för att äggen ska börja släppa så det ska gå att ta ut dem och det har de gjort efter ganska precis 36timmar. Man får ett behandlingsschema så det inte är någon tvekan om när man ska göra vad. Och plockningen blir ju som den blir, jag kände att det jag gick igenom för att jag hade en jobbig plockning ändå inte var någonting jämfört med den glädjen det paret som blev med barn förmodligen känner. En veckas lidande är ingenting i ens liv egentligen, det är snabbt glömt :)

Jag förstår om du tycker det känns lite som att lämna bort ett barn. Eftersom jag ger ägg till personer jag inte känner kan jag ju se mig som genetisk men inte biologisk förälder om man säger så. Om jag dock hade gett till någon jag känner och man ser barnet växa upp skulle jag nog kanske börja känna band till det så jag förstår att det är ett svårt val för dig. Håller med lillasnurre om att det nog är en bra ide att prata med kuratorn.