Vi som känner oss ensamma och letar vänner

Har ett litet meddelande från Takhiza... Hon kan inte svara i tråden eller i gästböckerna. När hon skickade runt trådlänken så "spammade" hon tydligen... Men 23.57 är hennes blockering borttagen...

Ha ha det var ju bra för ibland stavar man som en kratta!

Nu kan jag skriva igen! Tydligen så "spammade" jag när jag försökte skicka till alla från andra tråden att vi bytat namn då den andra skulle stängas så jag blev bannad från FL i 3timmar... MORR! Kunde se vad alla skrev men kunde inte skriva tillbaka, högst irriterande!Men, men. Nu vankas det säng! Sov gott ny funna vänner och höres imorgon!

Nu har jag också hittat hit! Kul att vi börjar bli så många! Då är man inte så ensam om att vara ensam trots allt..

Här jag med nu! =)Ska dock hoppa i säng.. hörs imorrn sötnosar!

*vink vink* Har åxå hittat hit nu!

Här är jag, också en ensam person utan några nära vänner i närheten. *försöker komma på hur man skriver en kontaktannons för nya vänner* Var in och kollade i den andra tråden men hann ju aldrig skriva nåt. Själv så är jag 33 och bor i Hässelby/Stockholm med min man och vår son. Jobbar på ett kontor i Kista gick tillbaka till jobbet rätt "tidigt" sonen var knappt 9 månader. Vill inte lämna ut min mailadress här i tråden men om nån är intresserad av att prata så kan jag ju lämna den då. Den jag umgås med är väl min man, han jobbar på helgerna så då umgås jag med min son.. vi går på promenader leker i parken eller shoppar alltför mycket Har försökt att skapa kontakter genom BVC och öppna förskolan.. men som vanligt tyr sig de andra till varandra och blir bra kompisar eller så känns det iaf. På jobbet umgås man väl sådär men alla bor på andra sidan stan och har sina vänner sen barnsben. Jag som är inflyttad har ju inga såna kvar, förutom 1 eller två men de bor ju inte här.Jaha det blev nån liten pres iaf

åhh, så skönt med sommarlov.. Hur gammal är han?

Hon blir 2 månader den 23 nu... Jag har e-leg o allt och dom har fått in alla papper, men det är inte klart.. Dom säger själva att det borde vara det, men att det inte är det.. O alla säger typ att dom inget kan göra.. *suck* man blir så trött..

Känns inte lätt för mig som är "ung" heller. Bästa vänninan bor nere i Skåne, jag i Norrköping. Hon är den jag har mest gemensamt med av alla och han är 38år gammal, jag är 23. Trivs oftast inte med att umgås med folk i min egen ålder då våra liv ser/såg så annorlunda ut. Jag är en sån där som "började tidigt" eller vad man ska säga. Flyttade hemifrån när jag var 15 så de var länge sedan jag var "färdiglekt" och intressena nu när man umgås är snacka skit och fika typ. Fester och "jag hånglade med den killen i helgen" har inte varit intressant på längre. Säger inte att alla 23åringar är så, men många.. Jag vill kunna ha ett vuxet samtal med någon! Även om jag såklart kan vara "barnslig" ibalnd, man måste ju ha barnasinnet kvar

Ja, den minen har jag just nu när jag tänker på dom...

alla mina kompisar har jag i norge...har ju några här me, men inte som ringer mig för att prata å så...känns skitjobbigt att jaga dom, för om dom inte ringer så känns det som om jag vill så mycket mer än dom, och man framställs som desperat...inte kul..