Varför blir unga föräldrar kritiserade??

Jag tycker att skillnaden mellan unga och "gamla" mammor är att de gamla mammorna har varit unga, medans de unga inte har varit "gamla".
Nu finns det ju olika sorters tonåringar och olika sorters 30-åringar också, gudbevars.
Men själv, när jag var 16 år, visste jag bäst, kunde det mesta och jag tyckte att barn var jobbiga och helt ointressanta.
Dessutom så var jag MYCKET känsligare för vad andra folk tyckte om mig (Hur jag TRODDE att de uppfattade mig.)

Jag blir imponerad över unga mammor, men för mig känns det helt galet att jag skulle ha en trettonåring hemma om jag hade fått barn när jag var 16. Jag var totalt omogen som 16åring och idag, när jag ser tillbaka så är jag glad att jag har väntat, utbildat mig, rest och jobbat innan jag skaffade barn.
Visst, man kan göra de sakerna med barn också, men det är himla mycket enklare utan barn. Dessutom är det ju inte fel att längta ett tag, tycker jag.

Jag blir lite ledsen när jag läser att ni unga mammor känner er mindre värda; är det verkligen så att okända (och kända) människor kommer fram till er och säger att ni är sämre mammor för att ni har skaffat barn tidigt?
Eller är det nåt ni "tror" att andra tycker?