Snälla hjälp mig, min 15-åring & mat.....

Förlåt, är visst lite trött. Ser att hon inte äter fisk...
En sak till, om hon äter pytteportioner skulle inte jag våga lita på att det inte handlar om vikten. Hade en kompis som ville gå ner i vikt i tonåren. Hon åt mindre mat men inte mindre av annat som chips och godis, hon tyckte hon kunde unna sig det när hon inte ätit lunch... tonåringars resonemang kan vara väldigt annorlunda än vårt även om de egentligen vet vad som är rätt.

(Själv har jag precis smällt i mig sambons chokladpudding fast jag slutat med godis inför sommaren... och ni ser ju vad klockan är, haha, vilken karaktär man har, herregud !)

Ja men hon kan inte TVINGA henne dit. Det är väl emot lagen om jag inte minns fel? Det är samma sak som att mina föräldrar skulle ha tvingat mig till BUP för mina tvångstankar och depressionen. Det kommer för det första att förstöra fårhållandet till mina föräldrar, och när jag väl är där så kommer jag inte säga ett ord. Det hjälper ju ingen. Man blir så fruktansvärt kränkt om man blir dittvingad. Det har man ingen rätt till som förälder.
BUP har hela tiden påminnt mig om att jag är hos dom på MINA villkor. Det var JAG som tog kontakt med dom. TS har algt fram förslaget, men vill itne dottern dit så vill hon inte det.

Nej du kan inte tvinga ditt barn att gå till BUP. Fråga vem som helst som jobbar där.
Det är en sak att KOMMA ÖVERENS med barnet. Det är det du skriver om. Men såvida du inte ser ditt barn ligga nere på golvet och spy av att hälsan är så dålig så kan du inte släpa med henne till en dietist. Så enkelt är det.

Jag hade ringt till BUP själv och fixat ett möte med dom och allting var superbra. Då helt plötsligt en dag så ropar mina föräldrar mig in i köket och vill "prata" med mig. Dom beter sig som världens militärer och säger att "Vi har ringt till BUP för vi tycker du behöver den hjälpen."
Jag säger "Ehh..jag har ju redan fixat den hjälpen!"
Dom säger "Du ska med oss oavsett om du vill det eller inte!!"
Och jag säger "Jag vill dit själv, ni får inte följa med".
Det slutar med att jag som i början var positivt inställd till att komma till BUP blir helt och hållet negativ till det, när dom TVINGAR mig. Jag blir sårad, rejält besviken på mina föräldrar och ligger bara och gråter. Ju mera jag säger att jag vägrar följa med, desto argare blir dom och ryter att jag SKA följa med.
En dag så gjorde pappa mig en tjänst och gjorde den enbart för att locka med mig till BUP så jag följde med. Men ajg var så jääääävla arg den morgonen, ville bara gråta hela bilresan dit. Man känner sig så fruktansvärt kränkt så du kan inte ana. MIna hälsa var dålig, men inte så att jag var på väg o dö. TS dotter är inte heller på väg och dö, det finns massor av saker dom kan göra utöver att ta henne till en dietist. Men om läget förvärras så ska dom såklart göra det. DÅ är det en helt annan sak.
Iaf så, när vi väl var inne hos BUP så satt jag och stirrade ner i golvet och bara mumlade lite svar till psykologerna och AVSKYDDE mina föräldrar. Sen fick jag gå till ett privat rum med en av psykologerna och då öppnade jag mig såklart och pratade. För dom sa att dom hade fått mitt meddelande om att jag ville ha ett möte långt före mina föräldrar hade ringt. Jag hatar mina föräldrar än idag för att dom släpade med mig dit under HOT. Så tänk efter en gång till är du snäll hur ditt "underbara förhållande" med ditt barn kan förvärras om du tvingar med henne någonstans hon inte vill.
Och nu snackar vi verkligen TVINGAR. Inte pratar om det. Utan TVINGAR.

Och vi snackar om läget som TS dotter är i, vilket är inte så allvarligt just nu. Jag har levt på det hon lever på i tre år. TS dotter har ingen ätstörning av nåt slag, hon har inte cancer, eller är underviktig. Så tills hon inte är det ska hon inte tvinga med sin dotter till en dietist för då kommer hon bara vara mer motsägeslefull emot dom som jobbar där. Det blir ingen kul upplevelse för NÅGON. Det TS ska börja med är att ge dottern vitaminer, gärna hälpa henne att förbereda maten om dagarna, kanske hjälpa henne skära upp grönsaker osv.

Tonåringar och deras ideer, suck. Det kan vara en övergående fas hon har så jag skulle låte henne fixa mat själv. Det låter på dig att det är du som lagar all mat och serverar henne det hon vill ha, kanske har jag fel? Min dotter har haft alla möjliga ideer om mat men hon får fixa mat själv om det inte passar det jag bjuder på. Och visst, det blev mycket mackor under en period men så rätt som det var så blev det vanlig mat igen då allt blev så besvärligt. Under tiden är det bara att förklara vad hon går miste om.

Har skrivit privat till dig

Vampyria2: Man kan inte tvinga. Inte sin tonåring och inte sin partner. Man _kan_ säga att man tvingar, att någon måste, men frågan är hur kosntruktivt det är, och hur mycket det påverkar relationen på lång sikt. Din äldsta är 16 år - ni har många år kvar på er relation. Det är fint att du tycker att ni har en fin relation, och jag har inga skäl att betvivla detta, men det är inte så enkelt. Dina ord faller i god jord, med största sannolikhet pga att du redan sedan de var pyttesmå har visat att när du vill något så är det viktigt att det respekteras, och det faktum att det frotfarande respekteras tyder på att du samtidigt har varit tydlig med att när _de_ vill något så har du respekterat det - annars tror jag inte att det hade funkat faktskt. Men det är svårt att vara så tydlig med sina barn, och det finns många i barnens omgivning som trots att man själv "gör rätt" förstör barnets integritet. Tänker då ffa på skolan.

Man kan som sagt inte tvinga, men man kan säga vad man vill. Bör man det? Bör TS det?

Man bör (enligt mig) inte heller säga till sin partner att han _måste_ gå till läkaren med sin oroliga mage och sin allergi, eftersom han faktiskt inte måste det. Och det finns en stor risk att det innebär att han defintitivt inte kommer iväg inom den närmsta framtiden. (rent hypotetiskt ;) )

Det går faktiskt inte. Däremot kan man betona att man tycker att det är jobbigt att se honom må så dåligt, och fråga om man kan hjälpa honom komma iväg. Luska i vad det är som hindrar honom och höra om han har funderat på konsekvenserna av att inte komma iväg.

Samma sak kan man göra med sin tonåring. Fast med mat. Och vikt. Och allt annat.

Men man kan inte tvinga någon. Iaf bör man inte göra det.

Hmm jag tycker att som förälder så är man skyldig att tvinga sina barn till saker som är viktiga ibland. JAg tror attbarn mår bra av det det gör att de känner sig trygga. Jag kan garantera dig att min dotter har hafft sina perioder och att hon nu håller på att växa upp, hon har försökt att sparka bak ut och köra över mig, men inte lyckats så bra.

Det som gör att hon och jag är så nära är att jag har lyckats få henne att förstå att jag aldrig gör nåt som inte är för hennes bästa, att allt som jag vill är att hon ska må bra.

Vi har varit i en situation där jag var tvungen att tvinga henne till en form av vård, hon hatade mig under tiden (ca 3 mån) sen började hon fatta att det fick henne att må bra och hon har sagt nu eftråt att hon är gad att jag tvingade henne till det annars så hade hon inte mått så bra som hon gör i dag.

Jag blir så förvånad att man som vuxen inte tycker att man måste tvinga barn/tonåringar till vård om de behöver det eller riskerar sin hälsa.
På det som TS beskriver så verkar det ju som om inte dottern får i sig det hon behöver, det på verkar henne naturligtvis, näringsbrist gör en trött och håglös m.m då är det en skyldighet som förälder att ställa krav.

Läs mina inlägg igen så får du se hur jag en miljon gånger skriver att vi inte snackar om allvarliga fall här. Jag VET hur TS dotter har det. Jag går ju igenom det JUST NU! Och det är verkligen inte så farligt som det låter. Däremot om det BLIR farligt en dag så är det SJÄLVKLART att dom ska ta in henne för vård. Det har jag skrivit hela tiden!!
Men TS dotter är inte ett nödfall.

TS, Ge henne vitaminer och be henne följa med till affären nån gång så hon själv får peka ut det hon vill äta. (Som är för vegetarian alltså) Som hon kan äta TILL pastan. Tex. vego-schnitzel tycker jag är jättegott! Hon kommer att hitta maträtter som hon gillar också. Men börja med vitaminerna.