Bigami

isisisis skrev 2008-06-25 17:07:30 följande:

Är jag manlig när jag förespråkar att jag som kvinna ska ha rätt att gifta mig med män och kvinnor?
Eller för den delen med flera män och/eller kvinnor...

För det är bara under såna förhållanden jag skulle kunna tänka mig att gifta mig.

Och att skylla på att vi måste ändra på lagen och att det blir för jobbigt är dumheter.
Varför ska monos ha rätt att gifta sig med dom som dom älskar men inte jag som poly?

isisisis skrev 2008-06-25 21:32:37 följande:

Enligt vilken morallära?

marina 81 skrev 2008-06-25 22:05:11 följande:

Blanda blod med den du vill.
I samhället handlar giftemål/äktenskap om ett juridiskt dokument.
Det finns inget skäl att blanda in kristendom och andra trosuppfattningar i detta kontrakt.

Det handlar om arvsrätt, medicinska situationer och gemensam egendom.
Samt övrig parafernalia.

Inte om sakrament och heliga riter.

marina 81 skrev 2008-06-26 01:49:38 följande:

Var är skillnaden från idag?

Självklart behövs det statligt äktenskap. Lagarna måste stiftas av staten, inte av trossamfunden, och kontrakt regleras av lagarna.

Fast då missar du poängen.
Det som efterfrågas är inte kärleksförklaringen, det är det juridiska homosexuella och polyamorösa vill ha.

Alltså äktenskap juridiskt. Med dess för- och nackdelar.

Det tar ju bort hela poängen med att kämpa för samma rättigheter.

Och jag tror inte majoriteten av befolkningen skulle ställa sig bakom ett sånt förslag.

Jag känner mig speciell i mitt förhållande oavsett hur många andra som finns i det.

Min pojkvän slutar knappast älska mig för att han börjar älska en till.
Lika lite som jag fick mindre kärlek för honom när vi hade gemensam flickvän.

Och romantik betyder olika saker för olika personer.
Det mest romantiska jag fått av min pojkvän var ett sprillans nytt grafikkort. Det är kärlek det.

Varför ska du skratta åt andra överhuvudtaget?

Jag vet exakt vad jag vill med mitt förhållande. Nämligen att det ska vara polyamoröst.

Liten Björn skrev 2008-06-26 20:04:18 följande:

Är det tragiskt att älska och att vara älskad?

För oss är det inte speciellt komiskt, men roligt kan det vara.