Morfars och hans frus vigselringar.

Lät jättefint och mysigt att göra vigselring åt dig själv!

Varför inte spara de till erat eget framtida bröllop & ändra til rätt stl & skriva in erat datum & namn i den då.Kan tro att det kan ge er ett lyckligt & långt äktenskap oxå
Mvh Birgitta

Ja du, jag fick just en ring av min mormor som är hennes mormors vigselring. Alltså min mormors mormors ring. Jag tycker det är kul att hon har sparat den och att jag nu kan ha den. Historien går liksom vidare. Namnen finns inrisade och jag kommer kunna berätta för mina barn och barnbarn om vems ringen är.

Du skriver din morfar & hans fru var gifta i 58 år är inte hans fru din mormor eller?

Håller med Selmas behåll dem som dom är och ta dom när ni gifter er och sätt ett till datum i.

Jag har förresten min morfars förlovningsring som halsband. Inuti ringen finns ett hjärta.
Fick smycket som bröllopsgåva av min mormor då min morfar är död.

jag tycker att det var en jättefin idé att göra egna vigselringar av deras ringar!
men man kan ju smälta ner dem och göra tex ett halsbandssmycke också. jag tycker hursomhelst inte att det vore att förstöra nåt! snarare att vilja bära deras minne med sig jämt.

Jag tycker det låter som en bra idé att göra vigselring av dem Min vigselring består tills tor del av guld och diamanter från en ring jag fått efter mormor (inte hennes vigselring, dock). Jag vet att hon skulle vilja att den kom till användning, och inte bara skulle ligga och skräpa någonstans.

Deras kärlek kan ju inte förstöras, för den sitter ju inte i ringarna, och jag skulle perosnligen tycka att det var underbart om ett framtida barnbarn ville använda min vigselring till en egen kärlekssymbol åt sig själv och sin äkta hälft. Ringen skulle liksom bli laddad med flera generationers kärlek, som dessutom binds samman av kärleken mellan morföräldrar och barnbarn

Tycker att du ska låta dem vara som de är som ett minne bara.
Gå inte emot din brors vilja. Smält inte ner dem!

Är jag den enda som aldrig härt talas om att nån ring blir "smält"?
Antingen använder man ringen som den är eller så byter man in den mot en ny.

Men vad vet jag, det var vad min guldsmed sa iallafall.
Själv har jag en ärvd sten och svägerskan en ärvd ring. Inget "smält".

(annan carat då - 24 mot 18 nu)