Hur hade ni gjort? IVF vs äggdonation - söker råd angående detta

Jag kanske skall tillägga att varken jag eller min make har några moraliska, etiska eller andra betänkligheter när det gäller äggdonation (eller adoption för den delen om det hade varit möjligt att göra). Mina (våra) barn är mina (våra) alldeles oavsett hur vi har skaffat dem. Min makes barn är också mina och högt älskade när de är hos oss - även om de förstås också har en mycket bra biologisk mamma. Precis som mina döttrar har en väldigt, väldigt bra biologisk pappa (och en väldigt, väldigt bra extraförälder i min nuvarande make).

För mig är det inte och skulle heller inte vara några problem eller något jag upplever som i behov av att rättfärdigas om de gemensamma barn vi så innerligt hoppas på att få tillkommer genom äggdonation. Inga barn har någonsin valt sina föräldrar. Och i våra stora och utvidgade familjekonstellation finns det massor av kärlek att ösa ur.

Det jag är intresserad av är, om det är möjligt, att få ta del av era reflektioner och spekulationer kring hur meningsfullt det kan vara att fortsätta med ytterligare IVF-försök med hänsyn till hur mitt tidigare försök gick.

Jag kanske skall tillägga att varken jag eller min make har några moraliska, etiska eller andra betänkligheter när det gäller äggdonation (eller adoption för den delen om det hade varit möjligt att göra). Mina (våra) barn är mina (våra) alldeles oavsett hur vi har skaffat dem. Min makes barn är också mina och högt älskade när de är hos oss - även om de förstås också har en mycket bra biologisk mamma. Precis som mina döttrar har en väldigt bra biologisk pappa (och en väldigt bra extraförälder i min nuvarande make).

För mig är det inte och skulle heller inte vara några problem eller något jag upplever som i behov av att rättfärdigas om de gemensamma barn vi så innerligt hoppas på att få tillkommer genom äggdonation. Inga barn har någonsin valt sina föräldrar. Och i våra stora och utvidgade familjekonstellation finns det massor av kärlek att ösa ur.

Det jag är intresserad av är, om det är möjligt, att få ta del av era reflektioner och spekulationer kring hur meningsfullt det kan vara att fortsätta med ytterligare IVF-försök med hänsyn till hur mitt tidigare försök gick.

Hej!
Min spontana tanke är "vilken kvalitet har dina ägg?".
Alltså det skrivs mycket om att äggkvaliten minskar efter 40 men det är ju faktiskt väldigt individuellt...?
Vad säger läkarna om din äggkvalitet? Dina ägg kanske håller samma kvalitets som en 35 årings?

Varför inte göra ett försök till? Om jag inte är helt ute o cyklar så är det kö för att få äggdonation. Innan ni har nåt fram till plats ett så kanske ni "hinner" med ett IVF försök till?

Jag vet ju inte heller om det är ekonomisk aspekter inblandande...?

Sen känns det ju bra att ni diskuterat saken med äggdonation och är överens om att Ni båda är med på att genomföra det. Jag och min sambo kommer behöva använda spermadonator och det tog tid innan vi båda kunde acceptera det...

Lycka till hur Ni än beslutar att göra!

//Solkatta

Hej Solkatt,

mina ägg bedöms hålla lika god kvalitet som om jag hade varit mycket yngre än vad jag är, enligt läkarna. Men det kan de väl bara se till en viss grad? Vad jag förstår så kan ägg både se fina ut och uppföra sig på önskat sätt utan att egentligen hålla hög kvalitet. Men det har jag kanske fel i, jag vet inte.

På vissa ställen utomlands förstår jag det som om det inte är någon kö alls. Men jag har bara precis nu börjat sätta mig in i äggdonationsfrågan och tillvägagångssättet och klinikernas olika policy är ännu så länge okänt territorium för mig. Jag läser förstås de trådar som finns här på FL (tack, ni som skriver i dem!) men mycket återstår att förkovra sig runt.

Ekonomiska aspekter finns så tillvida att det, i alla fall för mig, känns bäst att lägga pengarna på det som ger störst chans. I övrigt så har vi en generös budget när det gäller våra strävanden att få ett gemensamt barn.

Tack så mycket för ditt svar och dina råd.

Det är svårt. Jag är själv 42 år och har gjort en IVF vid 41 och en nu vid 42, båda med minus på testdagen. Våra chanser bedömdes som goda och jag har fins värden på både FSH och AMH.
Däremot är jag svårstimulerad och får inte så många ägg.
Vet ej om vi orkar fler IVF-försök. Jag fyller 43 i december så rent realistiskt så är väl äggdonation det rätta valet. Har inte diskuterat om min man är intresserad av det...
Dessutom har vi misstanke om att det kan vara en manlig faktor även om allt ser bra ut på våra prover och då hjälper det ju inte med äggdonation.
Jag har ett barn sedan tidigare på 10 år, han har inga barn.
Nu funderar jag på att prova med Pergotime i höst.

Om jag var som du Lerkorg så skulle jag nog göra ett IVF-försök till...

Hej Lerkorg!

Om jag vore som du skulle jag göra ett IVF med PGD (tex i Finland). Då kan de dåliga äggen sållas bort och dina chanser ökar.

Det är tydligen precis som du själv nämner - att dåliga ägg delar sig mycket bra i början. Det gjorde mina, men hade ändå kromosomförändringar allihopa.

Oj, det tror jag inte ens att jag har hört talas om. Eller det har jag nog förresten, när jag tänker efter. Har nog faktiskt läst om PGD här på FL men trodde nog att den möjligheten var förbehållet dem som behöver det av helt andra orsaker än åldersfaktorn. Intressant. Tack för ditt svar.

Tack du också, Lyckoprinsessan.

Det vore onekligen bra om ett äggtest kunde utföras. Så att man vet om de bara ser fina ut utan att vara det och att vi i så fall kan gå vidare med äggdonation...

hymafr:
Nyfiken som jag är så måste jag bara fråga ... vad kostar det att göra IVF med PGD i Finland?
Jag o min sambo har blivit "nekade" det i sverige pga för få spermier. Alltså läkarna anser det inte försvarbart ekonomiskt när de kanske på sin höjd bara kan utvinna 2-3 spermier max från min man...

/Solkatta

Hej!

Med den info du gett så hade jag nog testat fler IVF försök

Och gärna med PGD för att "sålla" bort ägg med kromosomfel m.m

Lycka till

Hej Solkattan!

Jag fick betala ca 4500 EURO, men då var det lite rabatt på priset eftersom det inte blev någon ET.
Jag tror att det skulle varit ca 5500 EURO annars. Men jag måste ärligt säga att jag inte begriper mig riktigt på deras prislista.

Betänker man att man "slipper" åka fram och tillbaka ett antal gånger för FET så blir inte PGD särskilt dyrt. (De tar ju betalt för FET + alla reskostnader).
Hade jag inte gjort PGD hade jag åkt tillbaka två gånger (fick fram fem ägg) och det hade kostat minst 1000 EURO mer än jag nu fick betala. Plus givetvis all väntan och besvikelse när äggen inte funkat.

Sen vet jag inte vad läkaren i Finland anser pga din mans spermier, men jag tycker att ni i alla fall ska fråga.
Det finns ju även möjlighet att få spermiedonation där, om ni kan tänka er det.

Varför är inte adoption möjligt?

Jag utgick helt enkelt från att åldern skulle bli ett problem i och med att väntetiderna är så långa. Tänkte då att kö och utredningstiden skulle bli så lång att de sedan skulle tycka att vi är för gamla. Men det har jag kanske fel i?

Jag har inte satt mig in i adoptionsvärlden. Vad man än företar sig när det gäller barnanskaffning som inte sköter sig själv mellan lakanen så finns det enormt mycket information och material att ta del av. Tiden vill inte riktigt räcka till för allt, tycker jag.

makima: tack för ditt svar också.

Hej lerkorg.
Vad många ägg du fick fram. Jag skulle nog prova IVF en gång till om jag var som du - kanske i nåt annat land, om du vill slippa väntetiden?
Tycker nästan 41 är ungt , eftersom jag själv började med insemination när jag var 42 (och det lyckades efter ett tag).
Lycka till!

Varför inte påbörja äggdonationsprocessen-den tar minst 6 månader med alla prover. Under tiden kan ni göra fler ivf-försök.