Var observant för dessa raser...

Enligt vad jag läst så har jag nog en av de "farligaste" raserna då jag har en blandning av Amstaff (75%) och Rottweiler (25%). Detta då det tydligen inte är så poppis att blanda dessa raser. Man skulle nog kunna beskriva honom som en Amstaff på närmare 50 kg trots att han bara är 11 mån. Jag kampar regelbundet med honom både som fysisk och mental träning men även som lek. Allt i ett med andra ord. Han lossar direkt på kommando och inväntar uppmärksamt nästa som förhoppningsvis ger honom tillstånd att attackera det tjocka repet igen.

Jag har till och med blivit anmäld till soc då min hund bara var liten valp. Detta då det fanns risk att min hund KUNDE komma bli farlig för mina barn som vuxen. Sjukt sjukt!!(fallet lades ner innan det ens togs upp såklart)

Mina negativa släktingar har till och med ändrats sig gällande dessa raser. Allt handlar om att visa redan från start vem som bestämmer. Men visst... Jag behöver aldrig nånsin känna mig rädd när jag är ute på kvällen. Detta trots att han annars är världens snällaste med det längsta tålamodet i vanliga fall.

Jaja. har inte läst så mkt i tråden så det här inlägget kanske inte ens passade in nånstans. :)

Var hon så gammal att hon behövde käpp? Kan det ha funnits en risk att hon inte uppfostrat vovven rätt? Gäller ju att man är stark mentalt för att klara av en Rottis med tanke på att det är en stor stark hund som INTE är förarvek, utan testar gränserna ganska hårt. PitBull och Amstaff är ju en förarvek hund. Jag försöker alltid se bakom människors och djurs handlingar. Finns ju en anledning till att folk och djur reagerar som de gör. Jag tycker att det är bäst att försöka kolla upp det först innan man dömer nån.

Min Amstaff/Rottis blandning har bara visat Amstaffens undergivna sida som tur är. Han har bara testat gränsen genom att vägra lyssna när jag ropar men aldrig annars.
Hade en Schäfer/Karelsk Björnhundblandning tidigare som testade mig mkt hårdare. Morrade och ville verkligen dominera. Högg även efter mig under trotsigaste perioden. Dock skam till den som ger sig. :)

Jag håller med. Jag är inte rädd för hundar men respekterar dem. Jag litar inte helt och fullt på nån annan hund än min egen då jag verkligen har alla bakgrundsfakta i uppfostran.

Jag vet inte hur uppfödaren tänkte men jag fick det bästa av de bästa raserna.

Jo jag förstår. I detta fall så var uppfödaren noga med att hundarna kom till barnfamiljer där ägarna var över 20.

Med tanke på att det finns så många tvivelaktiga köpare till just dessa "kamp"-raser så skulle det vara skönt om i alla fall uppfödarna var stenhårda med vart de kom med tanke på att dessa hundar är underbara familjehundar men kan vara lika farlig som underbar i fel händer. Men det mesta i livet styrs ju tyvärr av pengar......

Är det inte så att de känner smärta på samma sätt men inte visar det? Läste det någonstans och att man därför ska vara extra noggrann med att kolla upp hunden efter eventuella småskador som man kanske annars förbiser då hunden inte verkar påverkas av det.
Kan vara så att jag har fel, men har i alla fall läst det.

Jag tycker inte att folk ska behöva vända eller byta sida av vägen när jag kommer förbi med min hund. OM min hund mot förmodan inte skulle gilla andra vovvar eller vara direkt elak så är det mitt ansvar som hundägare att se till så hunden är på säkert avstånd från andra.

Om min hund var en fara för andra så skulle jag självklart varna andra om de råkar komma för nära. De ska inte behöva ta för givet att min hund är farlig nu när han en stor björn som älskar andra (både människor och hundar)

Tyvärr är nog jag typen som dömer hunden efter ägaren i situationer med tex Amstaff, Pitbull och Rottis. Jag skäms över det då jag jobbar hårt på att inte döma folk överhuvudtaget. Av nån anledning så känner jag mig lugnare när jag möter en barnfamilj med tex en Amstaff i koppel än om jag möter samma hund med en ung kille iklädd det senaste HipHopmodet.

OBS: Det säger dock inget om ägaren alls egentligen utan är bara ett fördömande första intryck från min sida. Det är dock inte helt omotiverat. Se nedan:

"Bakom medias rubriker
De hundar som benämnts ?kamphundar? av media, har till nästan 50% varit korsningar av raserna Rottweiler och Pitbull. De resterande 50% har varit ?pitbull-liknande? hundar, som dock inte har mer gemensamt med ursprungshunden än utseendet, dvs mellanstor och muskulös.

Hundägarna har uteslutande varit ungdomar under 20 år, 40% av ägarna har t.o.m. varit under 17 år. Gemensamt för dessa hundägare är att de skaffat en hund för utseendets skull och inte för dess egenskaper.

De har skaffat en brukshund och hållit den som sällskapshund och inte haft något intresse av att aktivera hunden på ett brukligt sätt. Istället har ägarna ?laborerat? med hunden vilket leder till att ägarna i slutändan har en hund med de egenskaper de ej har klarat av att hantera.

Artikelförfattaren Conny Bergman är 33 år och har arbetat på Svenska Hundskyddsföreningen i Hundstall (SHF) i Stockholm mellan maj 1998 och augusti 2002. Hundstallets huvudsakliga uppgift är att stalla upp Stockholmspolisens omhändertagna hundar (mellan 250-450 st per år). Genom sitt arbete har han där kommit i kontakt med många av de sk ?kamphundar? som figurerat i media, dvs. hundar som varit inblandade i ?bit-incidenter?. Han har även medverkat som hundförare när omhändertagna hundar genomgått lämplighetstest enl. 19 § Djurskyddsförordningen (1998:539) av kriminalpolisens hundförarenhet på F18. Han har med sin artikel inte haft för avsikt att leverera någon lösning på problematiken med sk ?kamphundar?, utan endast velat förmedla något av den kunskap han erhållit genom sitt arbete, samt försökt att ge en opartisk bild av ?Pitbull-hunden?."

Bra skrivet! Haha

Bra skrivet!

Men visst kollar man väl lite på utseendet när man väljer hund också? Jag skulle ju aldrig skaffa en hund som jag anser vara rent av ful.

Håller med.

Har också läst det du skriver om.

Men på 80talet var väl de "hemska mördarhundar"?
90-tal = Rottis/Dobermann?
2000 = Amstaff, PitBull, Staff och andra sk kamphundar.