Poppispinglorna

Nej, ingen obduktion än. Men det vill jag verkligen gå på. Hur mycket får man se?

Ja jag lär ju lösa det här..för studiebesöken är ju obligatoriska..jag får ju inte godkänt om jag inte är med på dom.

Det lät intressant! (inte för att jag gillar döda kroppar eller äckliga odörer..)
Det är bra att dom har flera olika APU:er, och studiebesök överallt, så att man får ett hum om vad som väntar.
Och ska man jobba med sjuka människor kan det vara bra att veta hur allt ser ut och vart det sitter..IRL alltså. Det är en helt annan sak att se med egna ögon, mot att läsa och lyssna.

Vissa Omvårdnadsutbildningar har ju inte ett enda studiebesök, och EN enda praktik på tre veckor. Fast nu ska det ändras, så att alla omvårdnadsutbildningar måste ha fler praktiker.

Samma här, Xander har vuxit 4 cm på längden, på två månader och har typ ett par skor som passar. Och dom skorna får han inte ha på dagis
Sprang ut och köpte ett par höstskor, och letar nu efter bra vinterkängor, men han behöver väl ett par vanliga också kan jag tro. Än är det ju inte kallt.

Vore ju skoj om han ville växa lite på bredden också..

Ni som har blöjfria barn i vinter, vad har ni tänkt ha för vinterkläder på dagis??

Ja inte är det lätt! Dom jag köpte nu ska enbart fungera som utelekskor på dagis, när det börjar bli lite kallare. Dom är läckert dassbruna så han kan gegga ner sig bäst han vill Sen var dom förstärkta runt om, så dom är tåliga mot vatten å skit.
Men vad han ska ha nu har jag ingen aning om..det känns ju lagomt kul att köpa nya vanliga skor, när det är snart är kallt..och i vår lär dom ju inte passa sen.

Här gör vi ingenting, för herrn vägrar klä på sig.

Han tror att jag ljuger när jag säger att det är kallt ute, och att han kommer frysa om han bara går ut i kallingar. Funderar på att låta honom gå ut så ändå, så får han se att jag talar sanning.

Vad gör man med ett barn som vägrar klä på sig? Det funkar inte att be snällt, inte om han får välja kläder själv, inte med mutor, hot..och definitivt inte att vänta ut honom..
Det enda jag inte provat är våld..men så långt behöver vi nog inte gå
Han är ju tre år..och kan mycket väl klä sig själv, han har bara ingen lust.
Dagar som denna gör det inte nåt..eftersom vi ändå inte absolut måste gå ut..men vad gör man när man har en tid att passa??

Jag behöver en ordbok..en "Xander-Svensk"!!

Jag förstår inte vad han menar..och han är vansinnig på mig..

Xander: Jag vill ha min bil..
Jag: jasså, ta den då
Xander: Jag vill haaaa min biiiiiil!!!!
jag: ..? jaa..ligger den inte din billåda?
Xander: JAG VIIIIILL HAA MIN BIIIIL!!!!
Jag: Men vilken bil menar du då?
Xander: Ja VILL ha min BIIIIIIL!!!! Buhuuuhu

Jag har ingen jävla aning om vilken bil han menar, eftersom han har typ hundratusentals bilar..och jag har inte sett honom leka med någon specifik bil dom senaste timmarna..
Men tydligen har han hakat upp sig på en bil...och jag är dum i huvet för att jag inte vet vart den är eller vill hämta den. (vilket jag ändå inte skulle göra även om jag visste vilken han menade)
Nu står han här och hoppar upp och ner och vrålar..liknar en liten grottmänniska faktiskt. Och jag vet inte vad jag ska göra, har försökt få ur honom vilken bil han menar..men han vägrar yttra andra ord än; jag vill ha min bil

Tre veckors APU ska bli en välbehövd semester för min del!!

Haha!! Det där hade likagärna kunnat vara min sambos annons

Nu börjar jag minst sagt känna mig panikslagen..
Vi har tränat varje dag nu i över en vecka, för att vänja Adele vid flaskan. Om en vecka ska ju jag göra praktik på heltid, och Thomas ska sköta matningen.
Hon BLÅVÄGRAR!! Skriker tills hon får panik, somnar av ren utmattning på tom mage..vi har provat olika flaskor, olika sorters ersättning, bröstmjölk..olika positioner..
Jag går hemifrån när det är matdags, eller går in i ett annat rum så att hon inte ska se eller höra mig..
Men inget funkar..hon öppnar inte ens munnen när flaskan kommer..utan kniper, sen vänder hon sig bort och gallskriker.

Jag orkar snart inte mer, jag mår fysiskt illa av att höra henne skrika och veta att jag medvetet gör så mot henne. Hon vill ju ammas..hon vill inte ha flaskan..
Det känns som om jag prioriterar mig själv över henne nu..eftersom jag enbart ger henne flaska för att jag ska sköta min utbildning..
Det är inte värt det..!!

Måste prata med dom på tisdag när jag ska till skolan, försöka förhandla mig till nån annan lösning. Jag kan inte vara borta på heltid i tre veckor när min lilla bebis är hemma och gallskriker, vrålhungrig, timme efter timme..

Mja...alltså jag trodde ju att det gick bra, så jag tog en heldag på Kupolen..och efter kanske 4-5 timmar kom jag hem, till en svettig Thomas och en utmattad Adele. Hon hade inte ätit en droppe på hela tiden, och bara vrålat. Hon äter i vanliga fall en gång i timmen.
Det känns som barnmisshandel, ärligt talat Att tvinga på henne nånting som hon så uppenbart inte vill ha.