• Myrna

    Ni som är adopterade, ser ni er själva som invandrare?

    Nej, jag känner mig inte som invandrare (om det nu finns någon generell sådan känsla )även om jag per definition är det och inte har något emot att vara det. Kan faktiskt glömma bort att jag inte ser "svensk" ut. Och som någon annan skrev delar jag ju inte riktigt samma erfarenheter som de som invandrat och som inte är adopterade har.

    Kan väl inte påstå att jag stött på mycket rasism heller även om jag fått höra en del mer eller mindre lustiga kommentarer innan jag flyttade till större stad.

    Känner igen det där med att en del människor med främlingsfientliga åsikter verkar ha mer "överseende" med oss som invandrat "ofrivilligt" om ni förstår hur jag menar. Jag upplever till exempel att personer som är födda här, men har invandrade föräldrar inte sällan får kämpa mer för att accepteras som svenskar än jag, som ju faktiskt är första generationens invandrare.

    Något som känns knasigt är dock att även min son, som är född här, definieras som invandrare i statistiken. Inte för att det spelar någon roll men han har ju fakstiskt aldrig invandrat.

Svar på tråden Ni som är adopterade, ser ni er själva som invandrare?