När börja släppa ut kattunge ensam?

Jag hade ju väntat tills katten är närmare 1 år... Och innan jag hade släppt ut den så hade jag sett till att den fått alla sina vaccinationer, blivit kastrerad och ID/chip-märkt!
Risken finns att katten springer vilse och då är chip-märkning bra. Och risken finns att katten springer bort helt och hållet om han lockas av en hona när det är parningsdags osv.
Och risken blir mindre att han råkar i slagsmål om han är kastrerad då han inte är lika "revirsbenägen" som en okastrerad.
Det är tips OM han nu promt måste vara en utekatt.

Men så som du beskriver det, att det finns traktorer, bilar, rävar etc (kanske hårt trafikerade vägar?), så hade jag inte haft en utekatt där... Det känns som att det finns allt för många faror för en liten katt... Och jag hade inte kunnat sova en blund om nätterna om han vore ute och sprang...

Detta vill jag med ha svar på. Ska om 6 v hämta en kattunge som jag i framtiden vill ska kunna vara ute själv.

Det viktiga med utekatter är ju att området den ska vistas i är "snällt". Dvs. inga hårt trafikerade vägar eller andra faror som katten kan råka ut för...
Sen är det även viktigt, om man bor i tätort, att man ser till så att det är okej med grannarna att man har en utekatt i området. Man måste ta hänsyn till andra, Finns tyvärr många katthatare där ute och stackars katten kan råka illa ut på mer än ett sätt...

Det viktiga med utekatter är ju att området den ska vistas i är "snällt". Dvs. inga hårt trafikerade vägar eller andra faror som katten kan råka ut för...
Sen är det även viktigt, om man bor i tätort, att man ser till så att det är okej med grannarna att man har en utekatt i området. Man måste ta hänsyn till andra, Finns tyvärr många katthatare där ute och stackars katten kan råka illa ut på mer än ett sätt...

Vill bara tillägga att jag tillhör dem som aldrig någonsin skulle släppa ut en katt i stan. Vår Fläcken var innekatt tills vi flyttade långt ut på landet. Han fick då börja gå ut, men trivdes bäst inne. Var han ute kom han så fort benen bar om vi ropade på honom, och när vi inte var hemma var han alltid inne!

Vi bor idag vid slutet av en liten grusväg som bara leder till oss och grannen. Därför kommer Tiger som vi nu har, få lite andra förutsättningar. Därmed inte sagt att jag tror han kommer bli lyckligare än Fläcken som började som innekatt... Tiger kommer vara mer utsatt, och det blir en omställning för oss att inte alltid veta var han är...

Givetvis kommer han kastreras osv.

Jag ska hämta hem våran andra katt om ett par veckor. Har en som är 1,5 år gammal nu.

VI bor på landet. Har alltid ett fönster öppet så han kan gå in å ut som han vill. Får aldrig vara ute på nätterna, då det är störst risk att rovdjur rör sej ute.

I början fick han aldrig vara ute ensam, vi var alltid med ute och hade koll. Men sen vågade han sej mer å mer iväg. Men vi gick alltid ut och lockade hem honom flera gånger.

Han är född i feb, och han var 6 mån när han fick gå ut helt själv på dagarna. Då var han kastrerad och sånt.

Den här kattungen vi ska hämta kommer också få springa ut och in som han vill. Men ska först få sina två sprutor och bli kastrerad.

Så inte detta år. Mer än lite på tomten när vi är med då.

Det är så individuellt hur man gör. Men man ska ju vara med om de är ute när det fortfarande är kattungar. Så mycket faror annars för dom. Kan ni inte vara med så ha sele och lina i början. SKulle inte rekommendera att släppa dom helt före 6mån, men som sagt alla är olika

Jag har köpt sele och flexikoppel som jag tänkt ha i början i trädgården så den vänjer sig. Sedan kommer ju höst/vinter och då blir det kanske naturligt mindre utevistelse. Vi får se hur intresserad den är av att vara ute, kanske vill vara innekatt

Och naturligtvis ska den kastreras och vaccineras.

Vi har sele till Tiger, och istället för koppel har jag bundit ett typ 5 meter långt blått snöre i selen. På så sätt kan han utforska under buskar och annat utan att jag måste krypa efter. Skulle han springa iväg ser jag vart snöret tar vägen..! Om man inte gör några öglor på snöret funkar det jättebra, för då fastnar han inte heller så lätt i grenar och annat!

Vår kattunge är 13 veckor på söndag och jag tänkte vänta tills våren med att släppa ut honom själv. Då är han kastrerad, vaccinerad och märkt. Han känns stor nog att vara för stor för ev rovfåglar och annat och han kan freda sig mot andra katter. Dessutom är det varmare och så har vi hela vintern på oss att träna.

Min katt var väl knappt ett år när vi släppte ut henne själv. Min man har två äldre hankatter sen tidigare som redan var utekatter så de liksom visade henne rutinerna, vad som är farligt osv, det var mycket gulligt att se.

Jag hade gärna väntat tills hon var över året men hon hade så bråttom så en vårdag hoppade hon ut genom sovrumsfönstret på övervåningen, vidare ner på taket till uterummet och sen ner på tomten. Då känndes det som om hon lika gärna kunde få vara ute.

Vi hade övat lite innan med att låta henne gå i sele och var ute löst under övervakning.

Hon var både kastrerad, vaccinerad och öronmärkt när hon fick börja vara ute själv.

Azofia; aha man kan kanske hoppas att han får lite hjälp av vår 4 åriga kattdam som är van ute-patrullant. Än är de inte bästa vänner (än så länge endast 5 dagars samboskap) men förhoppningsvis blir de.

Varför släppa kattstackarn vind för våg, öht? Varför skaffa ett djur om man inte planerar att ta ansvar för det/ det den "ställer till med"?

De flesta verkar resonera att katten ju är billig att ersätta, så det gör inget om den blir överkörd eller attackerad av räv/hundar/lodjur/andra katter, skjuts av "barn", förgiftas eller kommer bort -för att deras katt "tycker om att vara "fri"". Hur kommer det sig att riskerna är värda att tas?Och råkar den [katten] överleva, så är den ju försäkrad -då känner den inte av smärtan, ju! Ett par brutna ben och skallskador gör ju inte ont om ägaren har försäkring, det vet ju alla...

Visst, katter trivs ute. Så skaffa rasthage utanför ett fönster -med en trästump, ett par hyllor och lite kattmynta, t.ex.. Eller rasta den i koppel. Annars -håll katten inomhus!

Ja, jag har katt. Men min orsakar inga problem för andra och springer heller inte vind för våg, med all risker det innebär. Hon är ute i trädgården, endast när vi är med och går dagliga kopplade promenader i skogen. När vi flyttat till "landet", kommer vi ha en rasthage med intressant "terräng", där hon kan vistas när hon vill.

Har man inte "råd" eller lust att ge katten den aktivering/utevistelse den individen kräver (vissa trivs med bara inomhusvistelse) så ska man heller inte skaffa djur... Andra människor har i min mening, rätten att vistas i sin egen trädgård utan att attackeras av aggressiva katter, gräva rakt i en kattsk*t eller få sina husdjur jagade/attackerade av katt.... Kaniner, höns, marsvin och fåglar borde ju få njuta av väder och vind, utan att retas/skrämmas till döds av lösdrivande katter...

Varför riskera kattens liv, eller garanterat ge den sjukdomar/skador, bara för att man inte "vill" ta sitt ansvar och ge den trygg utomhusvistelse? Hur kan man anse att katten inte är värd samma trygghet och omtanke som alla andra djurarter?

*nyfiken på ert resonemang*

Jag kan bara svara för oss och våra katter.
Vi bor på en bondgård. Därför vill vi ha katter som kan vara både ute och inne. Behöver jag säga mer?

Svarar också för oss och våra katter: två av katterna håller sig i princip bara på vår tomt, ibland går de över till grannen som tycker mycket bra om våra katter.
Den största katten har ett rätt stort område som han ser som sitt. Dock innefattar detta endast skog och vår tomt.

Ett av våra grannpar tyckte inte om att ena katten gick in på deras tomt så det löste jag och min man åt dem genom att köpa diverse grejer som gör att katterna inte vill vara på den tomten. I övrigt så fungerar det hela väldigt bra.

Jag resonerar inte alls som så att katterna är ersättningsbara för att de är billiga, tvärtom, de är mina ögonstenar. Men mina katter fungerar inte normalt om de inte får vara ute (vi har provat Emmigs förslag på lösningar).

Mina katter får definitvt omtanke och trygghet.

Vår tidigare katt blev 17 år. Han dog av ålderskrämpor, njursvikt och tumörer i magen. Fläcken var inte ett husdjur, han var en familjemedlem, så nog tog vi väl hand om honom. Han var vår bästa vän och vi saknar honom mycket.

Det handlar helt om vilken miljö man bor i, om en katt kan gå ut själv eller inte. Jag är väldigt mycket emot utekatter i stan eller tättbebyggda områden. Men här är det lite annorlunda.

Dessutom är det inte lätt att hålla en katt inne hela tiden när man bor i ett enplanshus. Du kan inte ha en dörr öppen på sommaren, eller ens vädra ett fönster en decimeter, för då sticker kisse på upptäcksfärd! Vi har byggt nätdörrar så vi kan ha öppet till altanerna, men det är en ständig uppmärksamhet som krävs så inte kisse slinker ut. Ändå har har redan slunkit emellan en gång när vi bar in kassar...Och sitter vi ute en kväll med vänner kommer nån av dem få honom med sig genom dörren när de passerar. Ser ingen anledning att hålla honom inne här ute på landet.