Tappar ni tålamodet med ert barn???
Jag har en underbar liten tös på 6 månader, och kan verkligen skratta mig lycklig då vi fick gå genom IVF för att få henne.
Men ibland så tryter tålamodet och jag höjer rösten åt henne när hon "strular" lite..som t.ex idag när hon åt på haklappskanten så allt rann ner på tröja. Då höjde jag rösten och försökte tillrättavisa henne...
Ska kanske tillägga att sömnen oftast är bra men i natt så var hon strulig mellan 00-01:30 eftersom det är tänder på g.
Känner mig som VÄRLDENS sämsta mamma efteråt och ångrar mig ögonblickligen men då är det redan försent. Som vi har fått kämpa för henne så borde jag vara tacksam 24 timmar om dygnet.
Är jag normal eller bör jag söka hjälp redan nu????????