Tok kär
Är alla tok kära i sin sambo eller har varit
är jag ensam om att inte ha varit det?
Är alla tok kära i sin sambo eller har varit
är jag ensam om att inte ha varit det?
jag har nog inte varit det i den jag har nu.. avr nog bara i den första.. jag avskärmar mig lite från sådana känslor för jag tycker att det kan vara lite jobbigt
så länänge man e kär så det räcker så är det väl bra
jag har varit det men kan inte säga att jag är det nu efter 3 år...
Tokkär o tokkär....Jag är kär o min sambo e underbar...men tokkär...näe...
Alltså, hur är man då? Jag har inget behov av att sitta klistrad intill honom o tillbringa varje minut med honom....om det är det som menas med tokkär...
Kill i magen och man inte kan vara ifrån varann
Längtar och gosar
Min mamma och pappa är nog jättekära
De pussar och kramar hela tiden och myser
Bryr sig om varann lite mer än vanligt
De har varit gifta i 38 år
nä tokkär har jag aldrig varit, det började med att jag tyckte om honom (och hans kyssar
) sedan växte det till att jag började älska honom.
Ts
Då e jag inte tokkär...o har typ varit 1 ggn i mitt liv....men då var jag tonåring....
tokkär anser jag är att vara lite "besatt" nästan.. att man måste prata i telefonen såfort denena lämnar lägenheten, att man inte kan göra något utanvarndra att man bara har gemensammavänner... jag tycker att det är ganska jobbigt både med andra som e tokkära o att vara det själv
Jag och min man kan nog klassas som tokkära i början av vår relation.
Vi klarade knappt av att sköta våra jobb. Vi sprang ifrån jobben flera gånger om dagen för att fika och prata och däremellan mailade vi och pratade i telefonen... Efter att ha känt varandra i 11 dagar flyttade vi ihop. Nu efter snart 3 år kommer "pirret" i intervaller och däremellan finns det mycket närhet och en djup känsla av kärlek och samhörighet. Kärlek är underbart!
När vi precis träffades kunde jag inte äta på två veckor, första året var jag nog tokkär. Nu för tiden pirrar det till ibland, men det känns djupare nu, jag älskar honom och är kär i honom, men efter 7 år ihop så är jag inte tokkär så att jag inte kan äta längre.
Jag tror att ett förhållande kan vara jättebra och att det kan hålla hela livet även om man inte var tokkär i början. Kärlek djupnar ju...
Var tokkär kanske första halvåret.. det är nog svårt att ha kvar just det där pirret när man just har träffat ngn och inte vet så mkt om personen,, härlig känsla.. synd att den inte vara för evigt.. då skulle man ju få byta partner ofta.. hihi..
jag älskar min sambo nu men är inte tokkär.. klart man kan känna der där pirret ibland men det är inte alls samma "pirr" som i början av förhållander.. vart tillsammans 2,5 år
Jag är helt galet tokkär och han i mig.
Besatta skulle man kanske kunna säga, men inte så illa att vi beter oss helt sjukt för den skull - sms:ar så ofta det finns en chans under dagarna, tar alla chanser att tillbringa tid tillsammans (men inte nödvändigtvis ensamma - vi går ut en hel del också).
Blir varm inombords (och inte helt osällan upphetsad som en löptik ;) ) bara av att tänka på honom. Och vice versa. :)
Jag räknar inte med att det ska vara så för evigt, men medan det är det tänker jag njuta av att suga på den karamellen, för det är helt underbart! :)
Jag var aldrig tokkär i min man. När vi träffades så kändes det så himla rätt och vi visste båda att det skulle bli vi. Var aldrig nervös över om det skulle bli "vi" - utan vi visste det redan. Men vi pussar varandra och gullar med varandra ofta ändå... Inte så mycket att det blir jobbigt, men en liten kram hos hans föräldrar, en puss på kinden - vad som helst även om vi inte är hemma.
Men självklart, ibland så bubblar det i en när man tänker på honom, men det går i perioder och det blir aldrig så illa att man inte kan äta.
Vi har kommit överens om att det faktiskt är OK att inte vara kär hela tiden. Att passionen inte alltid finns. Det är mycket bättre att vi gör roliga saker tillsammans, inte bråkar så mycket, trivs med varandra och tycker om varandra. Han är min livskamrat och inte min livs-i-sängen-partner.
/Gifta sedan ett år och varit tillsammans i 7 år till hösten och väntar våran första bebbe 21/11
Jag var det i mitt ex, verkligen!
Men han är en av dem som tycker om att trycka ner sin partner i skosulorna för att när man är där nere på botten berätta att han inte klarar sig utan mej.
Han körde slut på mej, kunde göra mej orolig som f¤n och sen komma hem och berätta att han skulle aldrig göra om det, ändå gjorde han det flera ggr i veckan på slutet.
Tror inte han var otrogen, det var drogerna som gjorde honom sån.
Jag kunde ha älskat honom resten av mitt liv, men var tvungen att lämna honom för att överleva själv, och det gjorde ont.
Nu så hittade jag min trygghet och mitt stöd, men jag har aldrig varit tokkär i honom, han är det som inte Jocke var..........
Hej
Om jag är tokkär vet jag inte men jag är förälskad, kär älskar min sambo. Ibland när jag ser honom blir jag helt tokig och vill bara hålla röra och ja allt det där och ibland kan jag bara sitta och drömma och tänka på att min stora tonårskärlek blir pappa till det barn vi väntar i november. Jag vet inte om detta är tokkär men det är något väldigt stort och fint mellan oss. På vilken nivå vet jag inte??
jag är tok kär
det e så underbart
men vi ar ju bara fått känna på i en månad hur det är att vara tokkära när vi e inpå varndra!
jag tänker på honom ständigt och jag vet att han gör detsamma
vi ringer varandra. skickar gulliga kärleksbrev skickar offline meddelande på chatten
han sitter uppe hela natten för att få en chans att chatta med mig i fem minuter när det e morgon för mig och innan jag ska till jobbet. Jag ställer till och med alarmklockan på en timme tidigare bara för att honna chatta med honom innan jobbet också.
Ser jag honom inte på en dag så är dan förstörd
. Det var tre dagar då jag inte såg honom för att min dator inte funkade och ooooj vilken panik jag fick
han likaså. Han trodde bärgis att jag ville göra slut eftersom han vet att jag inte vill missa honom ens en minut.*stackarn*
Så gud va tokkära vi e i varandra och oooj vilken härlig känsla det är
Från den första dagen jag möte min sambo visste jag attdet var mannen i mitt liv och jag har fortfarande fjärilar i magen när jag tänker på honom helt underbart
Jag är stormkär i min man och har varit det sen vi blev tillsammans .
'
Varje dag när jag vaknar och ser honom så pirrar det i magen och jag känner en så oändlig lycka över att få ha honom hos mig.
jag känner mig mer och mer kär för varje dag som går. =)