Menssmärtor mm/endometrios?

Hej Kattsippan!

Tycker helt klart att du ska ta kontakt med en gynmottagning. Man ska ju inte behöva ha ont när man har mens.

Min endometrios upptäcktes vid en gynundersökning då man såg en/två cystor. Därefter blev det remiss till sahlgrenska och en titthålsoperation gjordes. Jag mådde betydligt bättre vid mens efter operation.

Det råder delade meningar om endrometrios är en orsak till barnlöshet eller inte och det finns många olika teorier om Endometrios.

Ring nu Gyn det första du gör när du läst detta för om det är endometrios så är det bättre ju snabbare du kommer under behandling.

Lycka till!

Kram Agapanthus

Hej,
Tycker också att det låter som att du har typiska endometriossymtom. Själv fick jag diagnosen i samband med en fertilitetsutredning. Hade inte alls lika klara symptom som du, hade mensvärk varje månad men tog jag ipren i tid kändes det nästan inte alls. Utöver det var jag ofta dålig i magen runt mens vilket inte är ett ovanligt symptom och hade också med jämna mellanrum konstig värk i magen mellan mens. Trodde mest att det var blindtarmsinflammation på gång men det gick alltid bort efter några timmar. Trots mina milda symptom visade det sig vid en titthålsoperation att jag hade en hel del endovävnad och ärrvävnad på äggstockarna (ingen cysta som tur är), runt äggledaren och bakom livmodern. Detta togs bort under samma operation och efteråt gick på en hormonkur i drygt 3 månader då jag försattes i ett medicinskt klimakterium. Efter det var min mensvärk försvunnen helt, men eftersom jag inte blev gravid ändå gick vi över på ivf och väntar nu tvillingar efter försök nr. 5.

Här i usa räknas endometrios som en av de vedertagna och också mer vanliga orsakerna till infertilitet, samtidigt som att det är så att endo inte leder till problem att bli gravid för alla. Det är inte helt klart hur endon påverkar fertiliteten. De flesta verkar vara överens om att ärrvävnaden kan ge fysiska hinder, äggledarna måste t ex kunna röra på sig för att fånga upp ägget när det lämnar äggstocken och vara flexibla för att skjutsa vidare det till livmodern. Mycket ärrvävnad på fel ställen gör att äggledarna inte klarar av detta eller att de är åtsnörda. Men det betyder också att ärrvävnaden kanske bara påverkar ena äggledaren t ex, och då går det ju fortfarande att bli gravid på egen hand. Det finns också teorier om att endo vävnaden påverkar den kemiska balansen i underlivet på ett icke gynnsamt sätt, men det verkar vara betydligt mer oklart. I vilket fall som helst är det många med endo som blir gravida med ivf som jag.

Instämmer helt med agapanthus att du inte skall vänta med att ta kontakt med gyn. Om du bor i en storstad kanske det är lika bra att ta kontakt med en endospecialist direkt, vet att det åtminstone finns någon i Stockholm som är internationellt erkänd på området. Du skall också propsa på att få en titthålsoperation så snart som möjligt, det är det enda sättet att fastställa diagnosen. Om de bara ger värktabletter eller säger vänta och se så vänd dig till en annan läkare. Något du kan göra medan du väntar på att träffa din läkare, eventuell operation, är att föra en symptomdagbok där du skriver upp när du har ont och hur och datum för din menscykel. Då kan det bli lättare att förklara sig hos läkaren.

Det finns många info källor om endo online. För att hitta amerikanska källor, sök på endometriosis. Hör av dig om du har fler frågor.

Tack snälla för era svar!
Jag känner mig lite stärkt inför kontakt med gyn. Jag bor i Stockholm och ska ringa i morron (telefontid under dagen), tänkte vända mig till någon av St Görans Sjukhus gynmottagningar.

Eller har ni någon specifik gynmottagning att rekomendera?

Jag känner mig så ensam och "tvingad" att acceptera det onda och oron över att vara sjuk eftersom ingen tror att man har så ont. Kompisar och systern säger, "ja jag vet hur det känns" fast de kan kolla på tv eller något när de har som ondast. Jag försvinner in i en "smärt-psykos" för att beskriva känslan det när jag har som ondast...
Jag försökte berätta för min sambo vad det kan vara och så säger han att jag inte ska läsa om sånt för då tror jag mig ha symptom!?
Vad jag vill säga är att det känns otroligt skönt att bli tagen på allvar!

Vad ska jag säga när jag ringer? Att jag misstänker endometrios eller ska jag beskriva smärtan bara? Att jag vill göra en titthålsoperation så snabbt som möjligt? Hur ska jag lägga fram det?

Kram, Kattsippan

Kattsippan - sådär ont ska du verkligen inte ha! Ta kontakt med sjukvården och ge dig inte! Jag har ingen diagnos, men kommer att få göra en titthålsoperation i höst bl.a. för att kontrollera om jag har endometrios eller inte. Jag har inte ont varje gång, men ibland vid mens har jag rejält ont, skulle inte kunna tänka mig att se på tv eller göra något annat än helt gå in i mig själv medan jag vandrar fram och tillbaka i bostaden. Det är kusligt vad smärta kan göra med en.

Om du inte blir väl bemött av sjukvården så tycker jag att du ska söka privat om du har råd. Jag tror att en viktig grej som du kan framhäva när du ringer är att smärtan hindrar dig i ditt dagliga liv, alltså att du inte kan leva normalt eftersom du har sån smärta. Att man svimmar av smärta eller kräks säger ju en hel del om hur ont det gör, det måste de väl ta på allvar?! Jag tror att om du berättar om smärtan så kommer läkaren automatiskt att tänka på endometrios, det gjorde i alla fall min. Du kan väl egentligen inte lägga fram ditt ärende på fel sätt, men jag skulle kanske undvika att inleda med att du har läst om endometios på nätet och nu vill du komma och kolla om du har det.

Du kan kanske förbereda dig för samtalet genom att tänka igenom vissa grejer som han eller hon kommer att fråga, t.ex. hur gammal var du när du fick din första mens, är den regelbunden eller oregelbunden, har den alltid varit det, har du ätit hormoner, p-piller eller något annat, har du någonsin varit gravid, hur länge har din mens varit så här smärtsam, hur många dagar blöder du, blöder du mycket eller lite, hur lång är din cykel, på vilken dag har du ägglossning, har du haft några könssjukdomar etc.

När jag beställde tid så talade jag i och för sig bara med en sköterska som gav mig en tid till gyn, så hon ville inte ens veta varför jag skulle till gyn, utan jag fick berätta allt när jag väl träffade gyn.

Hej igen, har sett att karonliska i huddinge jobbar mycket med endometrios och du kanske kan vända dig dit direkt om du har valmöjlighet (bor nu i usa och har glömt hur det funkar med valfrihet och remisser i sverige). Håller dock med undraren att du kanske inte skall börja med att säga att du själv tror att du har det, men om det inte är något som läkaren själv tar upp (kunskapen och uppfattningen om sjukdomen verkar ojämnt spridd) så bör du ju själv ta upp det.

www.karolinska.se/templates/Page____42133.aspx
På siten står det att väntetiderna för operation just nu också var ganska korta!

www.endometriosforeningen.se/index.html
har lite mer info och länkar

Bra info och jättebra tips inför telefonsamtalet!
Karolinska skulle ju kännas himla bra när de har en endo-avdelning!
De kräver remiss står det på sidan, då måste jag alltså boka tid hos min läkare på vårdcentralen (en gammal gubbe som inte är så väldigt engagerad eller skarp om man säger så...min fördom kanske-hoppas han totalchockar mig med motsatsen) för att få komma vidare till Karolinska. Hoppas det inte är allt för svårt att få remiss bara!

Gonatt!

Det verkar som att de har en öppen gynekologisk mottagning på liljeholmens vårdcentral dit man inte behöver remiss (stod längst ner på sidan) som du kanske kan prova om du inte får gehör hos gubbben....

Hej Kattsippan,
Min endo är en tämligen långdragen historia men du får läsa så mycket som du orkar.

Upptäckten av endo:
Sedan tre år tillbaka har vi försökt få barn och genom vår fertilitetsutredning på HS/KS trodde min läkare att jag hade PCO. Jag försökte läsa på lite men tyckte inte riktigt att det stämde däremot såg jag ordet endometrios i samband och började läsa på vad det var. Tyckte nästan direkt att endosymptomen liknande hur jag mår under mensen. Jag bokade tid hos en ny gyn och meddelade att vi håller på med fertilitetsutredning och att PCO var vår diagnos men att jag trodde att jag hade endo. En genomgång av min menshistorik visade ganska tydligt att jag förmodligen hade endo (varför har ingen upptäckt detta tidigare när jag har klagat på mensvärk?). Vi gjorde titthålsoperation i juni förra året och tyvärr bekräftades endo.

Historik för mig:
Tidig mens redan vid 10 års ålder med kraftig mensverk. Jag var hemma från skolan pga kraftig blödning och värk någon dag i månaden. Åt blodhämmande (Cyklonågonting) och naprosyn då. Vid 12 års ålder fick jag p-piller utskrivet för att det skulle hjälpa med blödning och värk vilket det verkligen gjorde eftersom jag inte hade några problem alls tills jag slutade för cirka 5 år sedan. Värken började gradvis att trappas upp varje månad. Nu behöver jag för det mesta stanna hemma en dag/mån pga riklig blödning och smärta. Vad som har hjälp mig är dock att räkna mina dagar (vilket man gör med automatik när man försöker bli gravid så att jag förbereder mig på mensen. Genom att äta alvedon, naprosyn, citodon och lite annat käckt i kombination (läkar ordination) en dag innan mensen är beräknad så slipper jag dom värsta smärtorna. Tyvärr är det ju så att man hoppas varje månad på en gravidet så jag vill inte ta medicin fören det är alldeles säkert.

Mina Symptom (ytterst individuellt dock):
Cirka tre dagar innan mens så får jag energimani - kan lätt springa en halvmara, måla köket och liknande. Bara mår så himla bra!!!! (tyvärr varar det inte så länge). En dag senare börjar min mage att 'brännas' på insidan (det känns som jag har druckit syra är väl den enklaste beskrivning). Det är hela magen och inte bara 'mensmagen'. och det går i vågor under dessa två dagar men är verkligen störande. Det är nu jag börjar med min medicin. Efter två dagar av detta brännande får jag då mens med vanlig värk i rygg, höfter och mage. Denna dag är värst pga av smärta, medan andra dagen är värst pga att jag blöder mycket. Med en extra absorberande tampong och stor natt binda blöder jag ner på 30 minuter så det blir mycket spring och osäkerhet om man har läckt. Svarta byxor är enda alternativit och extra trosor ligger i kontorslådan om jag ens vågar gå till jobbet. Tredje dagen har allting lugnat ner sig och jag klarar mig med vanliga tamponger och alvedoner. Då tänker jag ofta 'har dom sista dagarna verkligen varit så hemska eller har jag inbillat mig?'men en månad senare får jag det bekräftat att det inte alls var inbillning.

Mitt råd är att du inte ska nöja dig med en läkare som tycker att mensvärk hör till. hitta en som är bra och som lyssnar på dig. Lycka till! Stor kram

Hej allihopa!

Nu har jag fått en tid, dock förnst den 17e augusti (Liljeholmen) för att jag inte ville ha en manlig gynekolog...och alla de kvinnliga var på semester!

Jag tvekade, hade ju velat komma in tidigare, fanns en tid 1a juli om jag valt mannen, men jag tänker mig att jag inte skulle känna mig bekväm med en manlig gyn(inte för att jag inte litar på kompetens utan mer av att ens kön alltid varit sexualiserat i förhållande till män i största allmänhet som tjej och jag tror att det blir en krock i min hjärna)...

Vilka erfarenheter har ni? Jag antar att jag är ganksa orutinerad med min enda gång i gyn-stolen...*rookie*

Wilda Emma: Tack så mycket för din "endo-historia"och uppmuntran! Hoppas att allt är bra med magen hittills och att det imorron visar sig vara ännu bättre....!

Jojann: Grattis förresten, har inte gratulerat dig till bejbisarna i magen! Hoppas både du och de små mår bra!

Glad midsommar allesammans!

Tack! Jo vi mår bra alla tre. Själv börjar jag bli ganska tung, men det hör ju till...

Jag har faktiskt nästan bara gått hos manliga gynekologer/förlossningsläkare under de senaste åren och det har inte känts konstigt. Eftersom jag genomgått både infertilitetsutredningar och behandlingar så har det blivit ett och annat besök i gynstolen och man vänjer sig snabbt Kanske jag haft tur som hamnat hos "fabroderliga" duktiga läkare och det är väl lite individuellt hur man känner det. Huvudsaker är ju iallafall att du kommer igång med en utredning!