Avundsjukan - Går den över?

thank god!! att jag hittat hit!! Äntligen människor som förstår & är i samma situation!! Tyvärr finns det ingen i min närhet som förstår eller försöker förstå(känns det som)
Vi började försöka för 2 år & 2 månader! Vi ville ha grunden(fast jobb,hem ) Hade inga stora förhoppningar (eftersom jag ofta tror det värsta) När det hade gått en månad så blev min sambos syrra med barn (ej planerat)fick tyvärr missafall :(. Så när dem fick reda på att vi "höll" på så försökte de igen!! & denna gången gick det bra för dom! TJa tiden gick..1 år gick...då berättade jag för min syster. Tog ca 4 månader så var hom med barn(hon ville att vi skulle va gravida samtidigt)NOT!! Samtidigt blir min sambos andra syrra oxå med barn!! haha ..Är glad för alla deras skull ;) Men där kom MEN:et jag bad dem redan tidigt att jag ej vill prata om mig själv!! Men gärna om dom & deras graviditeter (& idag bebeisar). But no!! fick & får fortfarande höra komentarer som - om du slutar tänka på det så går det !! - Ni har ju bara hållt på i 2 år! - inte får ni plats m någon barnvagn i den bilen!? (vi byte kombin mot en jeep)
- akupunktue ska vara bra,jag känner två som provat !!bla bla bla...jag är alltid trevlig mpt dom & barnen!!! varför kan dom ej respektera min önskan!! råd har jag aldrig bet om!!!
ops..detta blev lååångt behvde nog skriva av mig ;)..Det jag menar är att jag är glad för deras skull & slyller ej på dom! Men då vill jag att de försöker förstå att jag /vi går igenom ett helvete...&deras ord/komentarer gör inte saken bättre.....önkskar er alla lycka till!!!! hoppas,längtar, drömmer kram

ursäkta alla mina stav fel..gick lite snabbt där !

ja så hände det jag gått & befarat!! Min arbetskamrat är på tjocken!!! Nyheten fick man igår på jobbet!!! med ett leende sa jag Grattis va kul bla..bla..bla....Sen så jobbade jag som ett svin för att inte låta känslorna komma....det var nära...händerna skakade..ögon tårades..men jag höll emot(jag ska fan inte bryta ihop,inte nu, inte här)
Inombords dör något inom mig varje gång jag får höra - jag är med barn!...Jag vet att det inte är deras fel(inte deras fel att jag inte kan bli gravid) Men dom kan väl för guds skull hålla sina komentare för sig själva!!!!aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaarrrrrrgggghhhh!!!! på lördag kommer komentaren - ja nu är det ju bara ni kvar då!!! ....Då bryter jag nog ihop...hur mycket ska man orka ta ?????? Ursäkta mitt negativa sätt..Lycka till alla

ja dem bara poppar upp över allt just nu :) ( dom gravida)
nu e jag på botten tror jag ..hur ska man komma upp??????
stege? trappa? rep? ..klättra !!!! sakta men säkert ska jag fan komma tebax !!! Är inte dax ännu(eller någonsin hoppas jag) att ge upp!! Måste finna något som kan ge mitt liv en mening igen ....men inte hjälper det mig!! När ALLA har barn el är gravida!! & ingen kan i sin värsta mardröm förstå hur jag mår :(

ja men man kan ju inte alltid rå över hur man känner..Finns väl ingen som vill tycka illa om gravida el vara otrevlig etc... men efter att man försökt å försökt å försökt bli m barn, så blir det jobbigare & jobbigare & då är det klart att man till slut inte orkar se eller höra alla som lyckas på första försöket & som sedan klagar & klagar..Lämnar sina bebisar till mor/far föräldrar så att dom kan festa etc som de gjorde innan...en del får allt men fattar inte det !!!