VIHPS VIII
Förstår att ni bara menar väl, o jag lyssnar på era råd. Sen vad det blir av dem återstår att se. Eftersom han säger gång på gång att han önskar att han kunde känna mer o att han grubblar så han har ont i huvet varje dag så gör väl det att jag fortfarande hoppas att han ska ändra sig, även om chansen är minimal. Han tycker ju väldigt mycket om mig, det säger han ju hela tiden.
Just nu vet jag inte vad som är jobbigast, att träffa honom, eller att inte träffa honom. Men när vi är tillsammans så mår jag iaf fan så mycket bättre än när jag är ensam, även om det blir jobbigt varje gång vi skiljs åt igen.
Men jag tar en dag i taget o så får vi se var det slutar. Han är mycket värd för mig som vän o det vill jag absolut inte mista.
Copy: lycka till på IKEA!
Kramisar!