stolt bonusmamma

Mina bonusbarn är inga problem precis. Visst finns de dagar men de kommer vi aldrig ifrån. Vi har en liten dotter på 8 månader tillsammans som jag bara älskar som alla andra barnen. Just nu e min sessa med sin mamma saknar henne massor o tycker de e orättvist att hon måste vara där. Men klart behöver även hon sin mamma. Ja de verkar som om de mest e problem med bonusar. Har lite stul med stora grabben men de e nog mamman som talar genom honom, tyvärr..... trevlig helg.

Nä hon är inte min " riktigt" dotter men i mitt hjärta e hon ändå min tjej.... Varför e de fel? Får man inte känna så för någon annans barn?

Förstår vad du menar. Jag älskar verkligen sessan. O hon känns som min.
Jag vill inte ta över hennes liv för de hon hade med min sambo var inget "liv" de var "kaos".
Sessan kallar inte mig mamma. Men hon säger att hon e min sessa o min skatt. O de e hon.

Lämnade "min" stora grabb i dag. Kramde honom länge. Jag vet ju att han ringer snart för att han bråkat med sin mamma. E ju alltid så. De e så jobbigt att lämna honom.....
Lämnade Sessan i måndags. Träffade henne igår... De första hon säger- När ska jag hem till dig o pappa?
Ville säga Nu men de e ju först på måndag.....suck
min egen grabb åker över helgen till sin pappa. De känns faktiskt bra för jag vet att dem har de bra tillsammans.