livets ord?
C r e d o skrev 2008-09-10 10:49:14 följande:
Det är ingen sekt, det tror jag de flesta allmänbildade människor i Sverige är överens om numera. Pga Livets Ords karismatiska och mycket bibeltrogna undervisning på 80-talet så fick församlingen denna stämpel. Jag har tillhört en stor pingsförsamling i Norge under hela min uppväxt och på 70- och 80-talet var även denna församling under hårt tryck från media ang. sektstämpel, denna församling är fortfarande i dag som vilken pingsförsamling som helst.Livets Ord är en genomhärlig församling med fokus på vad Jesus gjort för mänskligheten och vilket liv och vilken glädje man kan uppleva om man tar emot Honom. Inget konstigt med det, så predikas det i svenska kyrkan också. Allt tjat om pengar osv är inte heller något nytt. I alla kristna församlingar betalar man tionde (om man vill) och man tar upp kollekt. Så har det varit i alla tider, det är inget påhitt av LO. Det finns ingen som kollar att man betalar, det gör man frivilligt genom inbetalning till pg eller via kollektboxarna.Livets Ord har aldrig predikat något som inte står i bibeln, det är ju allmänt känt att många församlingar i dag går i från bibelns raka budskap mer och mer och ger ett mer "mesigt" och "anpassat" budskap, att man helt enkelt predikar så som man tror att människor vill höra budskapet. Så går det inte till på LO, utan man anser att även i dag, 2000 efter Kristus, så är det fortfarande sex inom äktenskapet som gäller, att slå ihjäl sin granne är fel, att sno en chokladbit på Ica är synd, vad kan vara mer rätt än så?
Hela min släkt på pappas sida är medlemmar i Livets Ord, min faster har missionerat mycket, likaså min farbor som är pastor i församlingen. Just min släkt är lite fanatiska, men jag hade jättemånga kompisar som var med i Livets Ord när jag var liten och dom var helt normala, likaså deras föräldrar. Nu är jag själv inte alls troende, lite på grund av att jag tycker att det ligger så mycket tyngd på att Gud är en straffande makt istället för det motsatta när man lyssnar på många predikningar. Jag vill istället tänka på Gud som något gott, om alls.Men jag skulle gärna få lite kläm på det här med handpåläggningen...Var på en Europakonferens i Uppsala när jag var 13 el 14 och på en av ungdomsgudstjänsterna fick de som ville gå fram och bli välsignade. Mina troende kompisar gick fram, ramlade omkull, kom tillbaka gråtandes och allt det där. Själv gick jag inte fram eftersom jag inte var troende och jag inte ville stå där som ett fån om det inte funkade på mig...