Bästa vännen kan inte få barn :( (långt)

Absolut, hon ska inte rusa in i nånting så här direkt, men hon verklign VILL INTE ha hjälp säger hon. Jag är bara så rädd för hennes skull, för jag tror ärligt talat att hon kommer att förbli barnlös om hon resonerar så. Hennes sambo är också rädd för det. Men det kan hända att hon bara behöver mer tid. Det är så svårt att bara stå brevid och inte kunna göra nånting bara. Skitjobbigt. Jag vill henne allt det bästa ju.

Bra idé, att han kan lämna ett nytt prov. Han kanske inte tycker det är så kul, men jag tror säkert att han gör det för hennes skull. Ska snacka med honom om det.
Bling197, har du fått hjälp med det här? Finns det något uppmuntrande om det som jag kan säga till henne, något som är positivt och inte bara läskigt? Ska försöka läsa på lite om det här, vet så lite ännu.

Vad hennes sambo sa så kommer troligtvis deras behandlig bestå av att de plockar ut x antal spermier från hans, som håller hyffsad kvalité, och sen för de in det i henne. Vad heter det? Är det IVF, eller ICSI? Eller nåt annat?

Tack Wilma:)

Om nån orkar, så får ni gärna berätta skillnaden för mig på ICSI och IVF
Jag har sagt till henne och hennes sambo att dom ska beställa tid, och när dom har den så tar jag tåget till Göteborg och följer med henne/dem till kliniken.Däremot så får dom nog ringa själva, det kan nog han göra om inte annat. Men det är ju inget man kan göra förrän hon själv vill tyvärr. Ibland får jag dåligt samvete och tänker att jag kanske vill att hon ska bli gravid mer än hon själv vill, men självklart är det väl inte så. Då hade hon inte blivit så här ledsen för missfallet som kom. Men det är så svårt att veta hur man ska vara och vad man kan säga. Vill ju inte pressa henne. Men jag kan ju försöka lite info så länge i alla fall :)

Tack Bling1975 för infon. Låter som om detta har varit hemskt jobbigt för er.
Det här med att man ska ge sig själv sprutor varje dag oroar mig lite eftersom jag vet att hon är spruträdd. Här kan vi ha en av faktorerna till att hon känner sig motvillig till det här...bra att veta.
Tack för att jag får prata av mig med er!! Guld värt.

Ja, det är möjligt att jag inte har fått rätt info av henne, men troligtvis är det så att hon inte har full koll på hur det ska gå till heller. Jag pratade med henne om detta strax efter första besöket på sjukhuset och då var hon ganska förvirrad och när jag frågade henne hur det skulle gå till, så sa hon att det fanns olika alternativ, bla annat det här med att de plockade ut hans bästa spermier och förde in det till hennes ägg (insemination?). Men det är ju möjligt att det bara var ett av de olika alternativen och inte spikat att det var ju så det skulle gå till.
Att säga att du förstår om hon vill fortsätta hemma för att hans spermier är av god kvatlite och bra mängd är däremot fel uppfattat av dig. Hans spermie kvalite är mycket dålig och chansen för henne att bli gravid hemma är mycket liten. Nu hände det ju visserligen, så visst, hoppet finns ju alltid, men hennes sambo är realist och säger själv att för att dom ska kunna få barn måste de ta emot den hjälpen som finns, annars förblir de kanske barnlösa.
Någon skrev dock här ovan att hon fortfarande är ung och har tid på sig, och det kanske är sant, så visst, jag ska inte pressa henne. Hon behöver säkert tid.
Desto mer jag skriver om det här, desto mer låter det som om jag försöker styra hennes liv, tankar och beslut. Så är inte fallet. Kände bara behov att få lite info och feedback från andra som är med om samma sak.Svar: Nej, det gör hon inte.

Ja, okej Mysak. Jag har kanske inte tillräcklig kunskap om vad det är exakt hon ska gå igenom än. Då är det kanske svårt att diskutera det.
Det där med nytt prov från sambon kommer att ske i nästa vecka, pratade med honom förut. Han hade tänkt samma tanke.
Vi får se hur det går. Jag hoppas det ordnar sig för dem och det gör det säkert också, på nåt sätt.
Tack för svaren i alla fall. Guld.
Hälsn. Z