Jag är en av de som har haft problem med vikten. Under tonåren var jag mullig, jag fick barn och gick upp i vikt. Sen ner i vikt, sen upp igen, upp, upp och så vidare. Till slut vägde jag typ 120 kg till mina 160 cm. Jag såg inte klok ut! Ont i kroppen hade jag med, åt lite, nästan inget godis allt, promenerade när jag orkade pga smärtorna i kroppen. Till slut gick jag till läkaren...., vilket förändrade mitt liv.
Det visade sig att jag inte ätit mig till min övervikt, jag hade fått en reumatisk sjukdom som heter Morbus Dercum och som sitter i fetcellerna, i fettvävnaden helt enkelt. Detta gjorde att cellerna tog större plats och därmed ökade min kroppshydda. Problemet med denna sjukdom är att det är grymt, oerhört och orättvist svårt att gå ner i vikt. Operation kan ta bort fettet men förvärrar tyvärr också smärtan. Efter mycket provande av medicin som inte hjälper fick jag en som gjorde mig piggare, minskade smärtorna litegrann men som hade en biverkning - viktminskning så nu har jag gått ner 50 kg.
Jag skrev ner en del av min historia av några orsaker: det är inte alltid pga sin kost man går upp i vikt (som så många tror). Det kan vara en sjukdom som faktiskt ligger bakom. Ge akt på din kropp och beställ en läkartid, det är inte normalt att gå upp i vikt vid ett normalt leverne. Promenader är som någon sa en bra träningsmetod, speciellt med barnvagn i släptåg. Men framför allt vill jag säga att du duger oavsett din vikt.
Kram, kram
Anonym (Ledsen) skrev 2008-09-14 13:28:38 följande:
Måste bara skriva, vägde mig precis, är så himla ledsen Är 1:63 och väger nu 86Kg Haft två täta graviditeter (18 månader mellan dem) och nu är lilleman ett år nästa månad. Själv går jag bara upp och upp i vikt. Jag äter inte mycket godis (en dag i veckan) och jag äter inte en massa skräpmat och jag tränar. Varför går jag bara upp i vikt för ?? Tappar helt motivationen snart.**Ledsen**