Ni som ser positivt på att bli gravid vid väldigt ung ålder - vart drar ni gränsen och när är det olämpligt?

Jag tycker att man ska ha en stabil tillvaro, så man kan ge sitt barn en bra framtid.

Jag tycker att man ska ha hunnit ta studenten och att minst en av de blivande föräldrarna har fast jobb. Tycker absolut att man ska ha eget boende.. ska man klara av att ta hand om ett eget barn ska man också klara av att ha hand om sitt eget hem.

Har man uppnått det så ser jag inga problem med att skaffa barn! Det med att man ska ha gjort färdigt högskolestudier, rest, bott ihop i 10 år och sånt ger jag inte mycket för.

Att skaffa barn har ingenting med ålder att göra. Det finns 18 åringar som jag anser vara mogna, medan det finns 30 åringar som inte är mogna för det. Så jag tycker det är fel att säga att det är rätt eller fel att skaffa abrn i en viss ålder, för det skiljer sig enormt från olika individer.

Men jag personligen tycker att man ska ha en bra plenring för hur man ska klara av framtiden med ett litet barn. Man ska kunna klara sig själv ekonomiskt (även om ens förhållande spricker), man ska ha någon form av eget, avskiljt boende, alltså inte bo i pojk eller flick rummet hos mamma och pappa. Att ha jobb respektive utbildning är inget måste, men man måste ju som sagt klara ekonomin vilket inte är det lättaste utan jobb. Däremot rekomenderar jag av egna erfarenheter att man gått ut gymnasiet innan man väljer att skaffa barn, iaf om man planerar barn.

Om man skulle "råka" bli gravid fast att man t.ex äter p-piller blir ju förutsättningarna något annat. Men jag tycker ändå man ska tänka sig för så att man klarar sig ekonomiskt utan att behöva leva på soc och existens minimum, för man mår aldrig bra av att hela tiden behöva vända på varje öre.

Jag håller med dig TS om att det är en ganska intressant diskussion. Jag har själv snart 2 barn och har precis fyllt 21. Dottern föddes okt-06 då jag var 19 och nästa barn är beräknat om 5 veckor. Jag känner mig dock inte jätteung mamma då flera som du skriver får barn när de är 16, därmed inte sagt att unga är sämre föräldrar. Utan det kan lika väl vara tvärtom! Hur man är som förälder har ingenting med ålder att göra!

Att enbart utgå från ålder när man talar om lämplighet att bli förälder är inte rätt, det håller jag helt med om. Men ska vi tex utgå från det exemplet jag gav ovan där en flicka var 16 år så får man räkna med att vissa tycker att det är olämpligt med tanke på att:
-De flesta 16 åringar bor hemma
-De flesta 16 åringar har inte gått klart gymnasiet (man går i regel första året)
-De flesta 16 åringar har inget fast jobb

Men det är ju bara "de flesta", inte alla.

alla är mogna i olika åldrar, själv har jag fått växa upp väldigt tidigt, jag känner mej mycket äldre än mina kompisar, sen finns det klart sånna som skaffar barn som inte är mogna. men tycker kanske att 14 är lite ungt. men för mej är familj viktigast

Om jag utgår från mig själv så är jag ännu inte mogen/redo (är 22 år) men jag kanske lite höga krav på mig själv, min sambo och vårt liv. Men samtidigt, skulle jag bli gravid så skulle jag göra mig redo.

Sen så tycker jag att (förutom det grundläggande som kläder på kroppen och mat i magen osv) att man är mogen när man kan ge barnet den kärlek, stabilitet och uppväxt som jag tycker alla barn förtjänar. Och det är ju som bekant inte beroende av ålder.
16 är ju inte direkt lastgammalt i sammanhanget, men det finns absolut 16 åringar som är bättre lämpade mammor än andra som är i sk normal barn-skaffar-ålder.

Jag tycker det är okej att PLANERA barn när man gått ut skolan (elr i samband med studenten) och tror sig klara det ekonomiskt. Helst ska man ju även ha egen bostad och fast sällskap Alltså tidigast vid 18-19 års ålder i de flesta fall.

Om man sen RÅKAR bli gravid när man är yngre så är jag för alla graviditeter oavsett ålder sålänge tjejen själv vill ha barnet. Jag vill tro att det ALLTID finns hjälp att få om ens föräldrar, släkt och vänner säger upp bekantskapen så man faktiskt ändå kan behålla sitt barn även som 14-åring. Det ska samhället hjälpa till med isf, soc mm.

Tycker inte man borde planera barn innan man har ett stabilt förhållande, stabil ekonomi och eget boende. Man borde väl ha gått ut gymnasiet och jobbat lite så man inte behöver tänka på sånt när barnet väl kommit.

Sen så är man inte så mogen som man tror när man är 16 år hur gärna man än vill tro det.
Klart att man mognar när man är gravid och efter barnet är fött (förhoppningsvis) men det är ju ändå ingen perfekt situation och inget man borde göra med flit, enligt mig.

Ja du en svår fråga. Säg att en 12 åring (eller 13-åring för den delen) blir gravid. Ska man resonera på samma sätt då? Dvs, behålla barnet, bara för att det finns en liten chans att man kan bli infertil. Hur resonerar DU? Det är det jag är intresserad av.
o GUTEGIRL o skrev 2008-09-20 20:39:01 följande: