Varför låter man sig att bli nedtryckt och bli behandlad som skit?
Jag har skrivit en del inlägg innan om just detta så ni kanske känner igen inlägget?!
Förra helgen så blev jag nedtryckt och blev behandlad som skit av en killkompis. Har aldrig blivit detta innan så det hela kom så en väldigt obehaglig chock. Visste inte alls hur jag skulle reagera på det. Men jag vågade inte att bråka med han för mycket ifall han skulle slå mig. Så jag var på hans nivå och gjorde precis som han ville och sa.
Så på måndag efter att han hade åkt hem så var jag ff ledsen och chockad över hur han hade behandlat mig. Och bestämde mig helt klart för att jag aldrig mera skulle träffa han men nu har det snart gått en vecka och jag har mer eller mindre förlåtit honom för allt detta. Inte för att jag har sagt det till han(vi har ingen kontakt) men när jag sitter här hemma så tänker jag "ja men det var nog inte så farligt iaf. Han var ju inte sån hela tiden och han var ju ganska trevlig innan allt det började".
Varför tänker man och känner så?
Är det nån mer än jag som känner igen sig i detta?