Min son skär sig!!

Jag förstår din oro något enormt, Jag har oxå skärt mig i armarna å haft väldigt mycke självmordtankar, en gång var det så illa att jag skulle hoppa från en balkong men en vän till mig som jag bodde med kom hem från jobbet och ja drog in mig från balkongen hade inte han kommit hem så hade jag nog setat i rullstol idag.
Han ringde självklart till min pappa å min styvmamma å dem körde mig till psyket jag fick prata med dem på bup å allt det där, sen gick jag hos en psykolog å jag va presis som din son jag va i min egen bubla det gick inte att prata med mig.
Det bästa du kan göra e de som dem nämt där uppe akutvård? LVU? tvångsinlägging om det är riktigt illa?

jag hoppas att allt löser sig för dig, jag har lyckats att bearbeta mina problem och har haft många som hjälpt mig på vägen. Jag vet hur jobbigt de var för min pappa å min styvmamma, så jag sänder dig många  många Styrkekramar å vad du en gör ge inte upp för hjälp finns att få

vill även säga att jag själv har skurit mig i armarna och det gjorde jag från 14års older till typ 20års ålder å det finns psykriatri avdelningar för barn och ungdomar, viserligen låg jag bara på psyk några dygn sen kom jag å min familj överens om att jag regelbundet skulle prata med en psykolog i stället.
Jag kan säga att jag har inte skurit mig i armarna på snart 3år
Och skulle jag känna mig nerå å känna att jag vi skära mig så skriver jag väldigt mycket dag bok å det är en del av min rehblitering då jag skriver hur jag mår och så sen när jag skrivit klart så läser jag igenom vad jag skrivit å funderar på varför jag mår så dåligt just den dagen.
Men som sagt det första du kan göra är att värkligen försöka prata med honom om VARFÖR han mår så dåligt.
Du kan även ta med honom på bio å såna saker som han tycker är kul så han värkligen värkligen känner att du finns för honom å att du älskar honom.
det behöver inte kosta så mycket heller hyr nån film å bara knosa i hopp dig på soffan med han å försök prata med han.
Är ingen expert men jag berättar utifrån mina egna egenskaper jag hoppas att jag get dig nått tips eller råd framförallt en tanke som hjälp på vägen

Hur går det för er?
Har tänkt på er och hoppas att det går framåt på något vis.

Det finns psykologer som har jour, om jag inte missminner mig. Jag mådde inte så bra som yngre och fick prata med just en jourhavande psykolog runt midnatt.

Fortsätt bekräfta att han är älskad och betyder mycket. Ge honom möjlighet att prata vilken tid som helst på dygnet! Visa förståelse men tyck inte synd om honom.
Vill han inte prata så kan du inte tvinga honom. Sen rekommenderar jag dig att försöka hålla vassa föremål borta, lås in dom. Det finns MYCKET i ett hem som man kan använda för att skada sig själv... Jag skruvade bort det vassa bladet i pennvässare för att skada mig själv. Är man självdestruktiv så tänker man på ett helt annat sätt... Försök dock att göra det svårt för honom att hitta något!

Att ge honom utegångsförbud eller liknande, tror jag inte är någon bra idé. När mådde dåligt och var både självdestruktiv och självmordsbenägen, så vände jag mig till mina vänner. Stunderna jag hade med dom var det bästa jag hade!

Lycka till!!

Anonym (beenthere) skrev 2008-10-01 20:57:56 följande:

Usch, jag blir kallsvettig!!! Dottern är på väg hem (har bott hos pappa en vecka) och har återfallit i skärandet. Vad ska jag plocka undan? Rakbladen och tabletter är borttagna, vad finns mer? Köksknivar? Vore jättetacksam för tips på vad man ska tänka på att ta bort! Är jätterädd.

Vad tråkigt att din dotter skadar sig själv Försök hålla undan allt du kan komma på! Även om du inte får undan ALLT så försvårar du för henne och under tiden hon letar efter något att skada sig själv med så kanske hon inser vad hon håller på med. Istället kanske hon blir förbannad för att du tagit undan vassa föremål och börjar skrika på dig, vilket ju är bättre än att hon skadar sig själv.

Men det är ju en läkare på BUP som skrivit ut medicinen. När han inte äter den är det ÄNNU värre.. då kan han rasa ihop i totala ångestattacker på golvet där han bara skriker och biter, klöser och slår sig sig själv!

Kanske borde fråga läkaren om det inte finns ett bättre medel?
Så här står det i fass om zoloft
"Zoloft ska normalt inte användas vid behandling av barn och ungdomar under 18 år, förutom till patienter med tvångssyndrom. Risken för biverkningar som självmordsförsök, självmordstankar och fientlighet (främst aggression, trots och ilska) är större hos patienter under 18 år, när de tar läkemedel av denna typ."

Anonym (samma här) - vet du varför hon skär sig? Vad hände hos pappan? Jag har själv inga vassa knivar hemma, förlätt att ta till vid impuls, så det är väl en rekommendation att ta bort dem.

Konstigt att dom skriver ut det då. Men det underliga är att han blivit såhär nu. Det har gått bra med medicinen tills nu.

sådant är inte roligt att veta!
Själv började jag kära mig i 13årsåldern mest pga agritiation och skolan pluss att det var extremt skönt kändes som en befrielse från allt å alla höll på med det fram tills jag var 19.mina föreldrar försökte med allt men jag lyckades alltid "prata" mig ur det.läkarna sa bara hon har inga problem fortsätt med medisineringen bara(anit dep bla) men de är gansak lätt att fejka att man tar dom medisinerna. Vet att detta kankse inte är det du vill höra men det är lika bra att få veta. vet inte riktigt vad du skulle kunna göra förutom att låta han prata ut utan att dömma han kanske bara vill ha uppmärksamhet utavnågotslag.

Hoppas allt löser sig!

biverkningar tar ibland tid på sig att blossa upp.
mitt tips är att snabbt som ögat ta kontakt med läkaren och beskriva situationen. förhoppningsvis får han annan medicin utskriven då.

TS. Jag har själv ätit Zoloft mot tvångssyndrom i flera år och varit JÄTTENÖJD med dem. Även min bästa kompis (och hennes mamma faktiskt) har ätit dem och varit kanonnöjda. Så jag blev lite skeptisk när min flicka fick Cipramil/Cipralex då hon skär sig. Tvångssyndrom och självskadebeteende går under samma behandlingsform nämligen.

Jag pratade med överläkaren på hennes behandlande enhet (en av stans bästa psykiatriker) och han sa att Cipramil var den överlägset bästa medicineringen vid tvångsneuroser/självskadebeteende och att man gjort studier, i England iofs, som visat att självmordsstatistiken ökat markant bland ungdomar som åt Zoloft. Sifftan var tydligen såpass hög att man helt enkelt inte gjort någon svensk studie utan istället hade gått ut med rekommendation att ge Cipramil/Cipralex istället för Zoloft till unga självskadande.

Jag vill inte skrämma upp dig på något sätt utan bara säga vad jag hört. OCH berätta att jag blev "botad" av svåra tvångshandlingar med hjälp av KBT och Zoloft.