BP: söta gumman, nu måste du ta det lugnt. Alla får inte symtom, jag har ju nästan inga alls, och de första pyttesmå jag märkte av (grötkväljningen om du minns
) kom i vecka 8! Det är så tidigt för dig ännu. Försök att förtränga graviditeten fram till vul om det är möjligt, "glöm bort" den så att säga. För att slippa nojja... men jag vet, det är svårt.
lycka: vad jobbigt med ångesten och oron. Men det är inte långt kvar till vul nu. Och nu har du mycket goda förutsättningar att lyckas, med ny behandling och allt.
mwb: vad läskigt med katten! Freakade hon ur tillfälligt, eller är hon lynnig jämt?
Jobbigt med prolaktinvärdet också, men det behöver ju som sagt inte vara någon fara. Har för mig att det påverkas av TSH också, minns att jag hade för högt prolaktin när jag fick överproduktion av sköldkörtelhormon efter förlossningen av Astrid. Läkaren sänkte därför min Levaxindos, men i efterhand har det konstaterats att det var dumt gjort, fick ju mf sedan också. Hur som helst har jag för mig att prolaktin och TSH hänger ihop på något sätt och det har att göra med hypofysen (a80, läkargumman, hjälp mig!
). För mig sjönk värdet utan att någon medicinering var nödvändig.
ginko: välkommen till tråden, men beklagar samtidigt dina mf. Vilket elände rent ut sagt att du fått tre mf efter förlusten av er son. Men: det finns hjälp att få, och läkare som gör utredningar. Var bor du någonstans? kram!