Inlägg från: MinEmPsi |Visa alla inlägg
  • MinEmPsi

    Dikter om änglabarn

    Denna dikt läste vi på min dotters begravning:
    *Kärleksband*

    Starkare än döden
    är kärleken , du vet
    följer dig där borta
    i din evighet

    Över tysta vatten
    till ett okänt land
    efter dig jag sänder
    kärleksevigt band

    Till din nya hemvist
    sträcker bandet sig
    ger dig av min värme
    skyddar, värnar dig

    -------------

    Den här är min favorit:

    Märkligt att man kan sakna någon
    så ofantligt mycket.
    Någon som egentligen aldrig tidigare existerat.
    En gång var det bara du och jag,
    samma som nu.
    Men något hände däremellan,
    du blev far och jag blev mor.
    Nu är det bara du och jag
    och ett osynligt barn.
    Om någon ser oss
    komma gående, sida vid sida,
    ser de inte det skrattande barnet
    vi håller i handen mellan oss.

    Vi är föräldrar
    som bär vårt barn inom oss,
    osynligt för världen
    ------

    Sen andra dikter som jag tycker är fina!

    Förlorade jag mina barn?
    Nej,jag fick barn.
    Mina barn förlorade livet
    men de fick min kärlek
    och vann mitt hjärta.
    Men se inte på mig med rädsla!
    Fråga istället om mina barn
    precis som ni nyfiket skulle göra
    om mina barn ännu levde.

    --------------

    Lilla Önskebarn

    Sov lilla vän, ja blunda nu

    somna och snart så drömmer du

    Spinn vackra drömmar av kärlekens garn

    och sov så tryggt lilla önskebarn

    En liten ängel tar din hand

    följer dig in i drömmens land

    Spinn vackra drömmar av godhetens garn

    och sov så tryggt lilla önskebarn

    Sov lilla vän, på himmelen

    bilinkar små stjärneljusen än

    Spinn vackra drömmar av sanningens garn

    och sov så tryggt lilla önskebarn

    ------------------------
    Vår ängel

    Vi saknar dig vår ängel

    och sorgen är så stor

    Vi ville lära känna dig mer, både far och mor
    Du bor i våra hjärtan

    men i oss finns ett sår

    Ett barn för lite f inns det alltid i familjen vår
    ---------

    Dagen idag är en märklig dag.
    Den är din.
    Gårdagen föll ur dina händer.
    Den kan inte få mer innehåll
    än du redan givit den.
    Morgondagen vet du ingenting om.
    Men dagen idag den har du.
    Använd dig av det.
    Idag kan du glädja någon.
    Idag kan du hjälpa en annan människa.
    Dagen idag är en märklig dag.
    Den är din

    ------------------------

    SAKNAD

    Så liten plats en människa tar på jorden
    Mindre än ett träd i skogen
    Så stort tomrum hon lämnar efter sig
    En hel värld kan inte fylla det

    Så litet ett människas hjärta är.
    Inte större än en fågel.
    Rymmer ändå hela världen
    och tomma rymder större än hela världen
    ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång

    Den annorlunda lyckan
    Du fattas vid vårt bord.
    Vi tänder ett särskilt ljus.
    Folk frågar ibland om jag kommit över dig än.
    Jag undrar vad dom menar.
    Du startade ett kugghjul i mig.
    En kedjereaktion utan slut.
    Framåt och bakåt.
    Jag har vävt in dig i mig.
    Likt ett garn som skiftar färg i en bildväv.
    En magisk tråd som påminner mig om perspektiven.
    och ger mig nya motiv med rötter i min själ.
    Nej, jag har inte kommit över dig.
    Varför skulle jag det?
    Jag lever för det du gav.
    Och jag är lycklig över att du nådde in i mig
    och förändrade mig tår för tår.
    Det tror jag är din gåva till världen.

    -----------------------
    Dina små fötter...
    Dina små fötter fick inte göra några avtryck
    i den här världen men du var en rörelse så stor
    att den fyllde hela min kropp och mitt hjärta ropar efter dig tills det slutar slå

    ---------------------

    Min famn är tom

    Här står jag nu och vaggar dig till ro
    Söker styrka, söker en tro
    som får mig att förstå
    varför du fick gå

    Här står jag nu och vaggar lugnt min famn
    Jag viskar ömt ditt namn
    Ljuset ditt är tänt
    Jag all min kärlek till dig sänt

    Mina armar sluts omkring dig
    men min famn är tom
    Jag vaggar minnen från den tid
    Då jag fick hålla dig
    Då jag kände din närhet
    Värmen från din kropp
    Då tid och rum stod stilla
    Och vi höll fast vid vårt hopp
    Att du kom tillbaks igen

    Här står jag nu och vaggar det som var
    Den känslan som finns kvar
    För evigt inom mig
    Den kärlek jag för evigt till dig har

    ------------------------
    Mina armar...

    Sorgen knackade på min dörr, mina tårar öppnade dörren.
    från mig tog den mina kära, nu har jag inte de kvar.

    kanske är det mitt fel, kanske för att jag har rymt från verkligheten.
    åh ordet kanske, du har många meningar.
    kanske är det inte mitt fel. kanske är det livets orättvisa val.
    åhh ordet kanske, du är ett hav av hemligheter

    är i ett hav som har ingen återvändo, bara en strand full av sår som mina ögon fyller med tårar.
    mina dagar är förlorade, mina drömmar har brunnit upp,
    och solen som brukar skina är borta, så mina ögon sov, sov på mina sår, och tala inte om din hemlighet( att jag är ledsen)
    att hon som var närmast min själ har somnat, och hon är fortfarrande i mitt själ (hjärta)

    Fortfarrande i mina ögon finns det en glömd tår, och när jag försöker glömma skriker mitt hjärta: jag kan inte.
    och ödet kan, bestämma och tvinga, att ta denna resa och vi har inget val än att resa( sorgens resa)

    kanske är det mitt fel, kanske för att jag har rymt från verkligheten.
    åh ordet kanske, du har många meningar.
    kanske är det inte mitt fel. kanske är det livets orättvisa val.
    åhh ordet kanske, du är ett hav av hemligheter

    ------------------------

    Allt var förgäves
    all längtan,
    allt hopp,
    alla drömmar
    om en framtid tillsammans.

    Allt har jag kvar
    inom mig
    utom dig.
    All kärlek.
    Känner mig tom
    och ändå sprickfärdig
    av allt jag aldrig hann ge dig.

    Men jag kan känna dig
    i min famn,
    ditt mjuka hår,
    hur det kändes
    att krama dig,
    kyssa ditt huvud.
    ------------------------
    Här skiljs våra vägar i livet
    men du lät mig tidigt förstå
    I stjärnorna står det skrivet
    tillsammans för alltid ändå
    När natten så stilla sig sänker
    finns tystnadens tomhet hos mig
    Och likt den klaraste stjärna som blänker
    så stark är min kärlek till dig
    Du är för alltid en del av mig
    som polstjärnans ljus i natten
    Jag tänder ett ljus som en hälsning till dig
    som en bro över mörka vatten
    Du är för alltid en del utav mig
    så fjärran men ändå så nära
    En ängel ska bära min hälsning till dig
    Du är alltid en del utav mig
    Text: Lasse Berghagen .

Svar på tråden Dikter om änglabarn